Investeringsexperten Ulf Kristersson besöker Ankara för att diskutera Sveriges Nato-ansökan
I början av november 2022 reste den svenska statsministern Ulf Kristersson (M) till Ankara för att träffa Turkiets president Recep Erdogan. Syftet var att övertyga den tveksamma presidenten att godkänna Sveriges Nato-ansökan. Trots kritik för resan försvarar Natoförhandlaren Oscar Stenström beslutet och menar att det var nödvändigt för att påskynda förhandlingarna. Besöket, som inte resulterade i ett avtal, ledde ändå till en återupptagning av diskussionerna. En av de största hindren under förhandlingarna var koranbränningarna som inträffade under 2022 och 2023. Stenström betonar vikten av att träffa ledare även om man inte delar deras åsikter för att främja diplomatiska relationer. Besöket på Atatürks grav tolkas som en gest till det sekulära Turkiet snarare än ett stöd till Erdogan. Det tog nära två år från ansökan till Sverige blev medlem i Nato, och Turkiet ställde även krav på att köpa F-16-plan av USA för att godkänna medlemskapet. Kritiker menar att kraven var enbart till fördel för Erdogan, men Stenström avvisar detta påstående och hävdar att det fanns fem huvudkrav från Turkiet till Sverige under förhandlingarna.
Analys:
Artikeln handlar om Ulf Kristerssons resa till Ankara för att diskutera Sveriges Nato-ansökan med president Erdogan. Trots kontroversen kring besöket försvarar förhandlaren beslutet och betonar vikten av att upprätthålla diplomatiska relationer. Koranbränningarna var ett av de största hindren under förhandlingarna och visar hur politiska händelser kan påverka internationella relationer och beslut. Besöket i Ankara markerade en viktig milstolpe i Sveriges strävan att bli medlem i Nato och visar vikten av att förhandla och samarbeta med andra länder för att uppnå gemensamma mål.