DNB meddelade på tisdag eftermiddag att de ska säga upp 500 anställda. Norska banker har goda marginaler, mycket goda marginaler. DNB tjänade 13,5 miljarder kronor under det andra kvartalet i år, vilket var mer än vad marknaden hade förväntat sig.
Vid första anblicken kan man undra varför Norges största bank, som tjänar så mycket pengar, måste göra så många uppsägningar nu? Det visar sig att även om banken tjänar bra med pengar på sina kunder, så ökar kostnaderna mer. Och det förväntas att de kommer att stiga ännu mer framöver.
När räntorna stiger, tjänar bankerna mer pengar. Varje gång Norges Bank höjer styrräntan ökar DNB:s så kallade nettointäkter från räntor. Dessa intäkter är skillnaden mellan vad banken betalar för att låna pengar och vad bankkunderna betalar när de lånar från banken. Och tvärtom när räntorna sjunker.
Nu närmar vi oss en topp i räntorna och de flesta förväntar sig att Norges Bank snart kommer att sänka styrräntan. Det innebär utsikter till inte lika stora intäkter framöver. Eftersom efterfrågan på lån (kreditutvecklingen) inte är stark, inflationen är hög och även ökade regleringskrav tynger bankernas kostnader. Samtidigt börjar konkurrensen på bankmarknaden att skärpas, och DNB förlorar ständigt marknadsandelar och volym inom privatkundsegmentet.
I fjol köpte DNB Sbanken. Och sedan dess har det varit flera sammanslagningar inom branschen. Experterna har bland annat pekat på motivationen att öka intäkterna och spara kostnader som två möjliga orsaker till sammanslagningarna. Något definitivt förändras inom bankbranschen.
Från 2019 till 2023 ökade antalet årsverk i DNB från 9020 till 10617, vilket tyder på att det går åt fel håll i en värld där banktjänster snart är helt digitaliserade. 500 årsverk är mycket, men vi får se hur mycket det egentligen hjälper. Resten av åtstramningen får vi mer insikt om den 19 november när företaget håller en kapitalmarknadsdag i London.