Investeringar i blod – Hur den senaste konflikten mellan Israel och Hizbollah påverkar marknaderna
Armen blir långsamt kall medan blodet rinner ner i den röda påsen som hänger vid sidan av britsen. Jag var bara fyra år när det förra kriget mellan Israel och Hizbollah ägde rum, så jag minns egentligen ingenting av det, säger Hady Mroue, som till vardags arbetar på konsultfirman PWC. Han är en av många unga libaneser som växt upp i ett land som visserligen plågats av vanstyre och korruption, men som för det mesta besparats de öppna krigshandlingar som nu kräver liv dagligen.
Stora delar av vår familj har tvingats fly från södra Libanon och söka skydd här i Beirut. En avlägsen släkting har dödats, men som tur är har ingen av våra närmaste i familjen dödats eller skadats. Jag vill göra vad jag kan för att hjälpa, säger Hady Mroue.
Han pratar gärna med oss, eftersom det avleder tankarna från blodet som rinner ut ur armen. Men det finns fler att prata med – för i dag, liksom under den gångna veckan, är det många som kommit till Röda korsets blodcentral i Beirut för att ge blod. Libanesiska myndigheter gick ut med en akut vädjan om blodgivare den 17 september, sedan tusentals personsökare den dagen exploderat i en samordnad attack. Israel har pekats ut som ansvarigt, men förnekar att landet skulle ha legat bakom. Dagen efter exploderade också ett stort antal ”walkie-talkies” över hela i Libanon.
Minst 37 personer dödades och 2 931 skadades i de attackerna, många med koppling till den väpnade shiamuslimska terrorrörelsen Hizbollah – men bland de döda och skadade uppges också ett stort antal civila finnas, däribland barn. Israeliska flygbombningar har därefter gjort situationen på sjukhusen kritisk. – Läget är värre nu än 2006. Då attackerades infrastruktur, som broar, elkraftverk och annat, vilket inte skett på samma sätt hittills. Men vi har en situation med allvarlig elbrist sedan tidigare, och antalet döda och skadade den senaste veckan är väldigt högt, det närmar sig det totala antalet under kriget 2006, säger Georges Kettaneh, generalsekreterare på Röda korset i Libanon.
Han beskriver situationen i södra Libanon som katastrofal. Även Andreas Sandin, som är svenska Röda korsets lokale chef i Beirut, är djupt oroad. – Tiotusentals har tvingats på flykt från södra Libanon och många får bo i skolor, kyrkor och moskéer här i Beirut och i andra städer. Vi bidrar med mat, vatten, filtar och hygienartiklar. Men det är brist på mycket, och Libanon härbärgerar sedan tidigare uppemot två miljoner syriska flyktingar, liksom de palestinska flyktingar som bott här länge, säger Andreas Sandin.
Nya flygangrepp genomfördes mot Beiruts södra förorter på torsdagen. Ändå var det märkligt lugnt i de centrala delarna av staden. Under ytan finns en växande frustration, och bland kristna, druser och sunnimuslimer finns en hel del som lägger skulden på Hizbollah för upptrappningen. – Det är viktigt för oss att vara neutrala. Våra volontärer har strikta instruktioner om att absolut inte ta ställning i konflikten på sociala medier, säger Samar About Jaoudeh, samordningschef på libanesiska Röda korset.
Trots att folk har svårt att få vardagen att gå ihop – med återkommande elavbrott, hög inflation och problem med sophämtningen – vill många ändå vara solidariska. Man öppnar sina hem för flyktingar. Eller ger blod. – Det känns viktigt att göra något, även om det är något litet, säger Hady Mroue, när blodpåsen snart är full.
Analys:
Denna artikel handlar om den pågående konflikten mellan Israel och Hizbollah och dess påverkan på det libanesiska samhället. Med flyganfall, dödsfall och skadade civila har situationen i Libanon blivit allt mer kritisk. Artikeln belyser även det humanitära arbetet som pågår, med blodgivning och hjälp till flyktingar. Det är viktigt att förstå konflikten och dess konsekvenser för att kunna vara solidarisk och stödja de som drabbats.
