Zelenskyjs USA-resa och dess påverkan på det ukrainska kriget
Tajmningen för Zelenskyjs USA-resa kunde ha varit bättre. Zelenskyjs veckolånga resa till FN och Washington framställdes på förhand som hans kanske sista möjlighet att få ett avgörande stöd från USA innan det blir ett maktskifte i Vita huset.
Men han landade mitt i en politisk storm, mitt under slutfasen av presidentvalskampanjen. Demokraterna har använt Zelenskyjs besök i Vita huset för att framställa Kamala Harris som presidentlik, vilket retat upp Republikanerna.
Det fick Trump att ställa in ett planerat möte med Zelenskyj. Men till slut meddelade den republikanske presidentkandidaten att han gick med på att träffa Ukrainas statschef. När de två stod intill varandra i Trump Tower i New York var det tydligt att de står långt ifrån varandra om hur kriget ska avslutas.
Zelenskyj såg besvärad ut när Trump hade några vänliga ord att säga om honom, men omedelbart tillfogade att han också har en bra relation med Putin. Zelenskyj såg inte gladare ut när Trump lovade att ”om jag vinner valet snabbt kommer att lösa konflikten, redan innan jag tillträder som nästa president”.
USA är splittrat i synen på kriget. I kongressen, i båda partierna, finns en majoritet för stöd till Ukraina. Men nära hälften av de amerikanska väljarna kommer att rösta på Trump. Det är illavarslande för Ukraina.
Trump har klargjort att han är redo att lämna Ukraina åt sitt öde. Ukraina har enligt Trump ändå inte en chans att vinna kriget mot Ryssland.
På ett kampanjmöte i North Carolina i onsdags gick Trump till förolämpande angrepp mot Zelenskyj, som han anklagade för ta emot ”miljarder dollar, men ändå vägrar göra en deal med Ryssland”. Hans land har enligt Trump utplånats. Trump har också signalerat att han som president stoppar det militära stödet till Kiev och tänker pressa Kiev till förhandlingsbordet med Moskva.
Efter mötet med Zelenskyj var Trump vagare. På frågan om vad ”en rättvis fred” betyder svarade han: ”Det är för tidigt att säga”.
I Vita huset hade Kamala Harris sagt att Putin kan avsluta kriget i morgon, om han drar bort sina trupper från Ukraina. Hon sade också, direkt riktat mot Trump: ”Det finns några i mitt land som vill tvinga Ukraina att ge upp delar av sitt land och tvinga på det neutralitet. Det är inte förslag för fred, utan för kapitulation, och därmed är de farliga.” På det svarade Trump: ”Det är inte kapitulation… min strategi är att rädda liv. Mitt budskap till Zelenskyj är att vi behöver fred. Vi måste få stopp på dödandet och förstörelsen”.
När Zelenskyj träffade avgående presidenten Joe Biden och vice presidenten Harris i Vita huset bemöttes han med sedvanlig sympati. Men han fick inte något ja på sin vädjan att ge Ukraina tillstånd att använda de långdistansrobotar man fått av USA mot mål inne i Ryssland.
Bidenadministrationens vånda är uppenbar. På den ena sidan finns ett ökat tryck från Ukraina och flera europeiska länder att slopa restriktionerna för Ukrainas krigföring. De anser det orimligt att Ryssland fritt kan beskjuta hela Ukraina, medan Ukraina förbjuds att slå till mot de ryska anläggningar och stridsflygplan som robotar, glidbomber och drönare avlossas ifrån.
På den andra sidan finns det argument från USA:s underrättelsetjänster om risk för att Ryssland svarar med större kraft.
Det ser ut som om Putins hot och skramlande med kärnvapen så här långt har fungerat som avskräckning.
Zelenskyj återvänder inte helt tomhänt från sin USA-resa. USA ska betala ut över 8 miljarder dollar som återstår av det stora stödpaketet. Ukraina kommer även att få ett avancerat precisionsvapen, en glidbomb, med en räckvidd på 130 kilometer.
Vapnen ska levereras före den 20 januari 2025. Då kan presidenten heta Kamala Harris, vilket borgar för fortsatt USA-stöd. Eller så blir det Donald Trump, och då har Zelenskyj anledning att vara orolig för det framtida amerikanska stödet.
