I fjol var barnafödande i Sverige under 1,5 barn per kvinna – den lägsta nivån som uppmätts av Statistikmyndigheten, SCB. Det låga barnafödandet har fått samhällsplanerare att fundera på vad följderna blir. Sådant som färre förskolor och skolor är det som bland annat nämns.
Under många år har en majoritet av landets kommuner rapporterat att det har bostadsbrist. En del analyser pekar nu på att behovet minskar då befolkningen inte ökar lika snabbt på grund av minskad invandring och färre barn. Men det tror inte Lennart Weiss. – Bara för att nativiteten sjunker här och nu så betyder det inte att det får omedelbara effekter på bostadsfrågan, säger han med eftertryck.
Han påpekar också att Sverige haft perioder då barnafödandet varit lågt. – Hade vi resonerat på samma sätt då så hade vi inte byggt de bostäder som ändå har byggts, säger han. Weiss håller dock med om att det låga barnafödandet kan få en viss betydelse för bostadsbehovet – på sikt. – Över en 10–15–20-årsperiod så spelar nativiteten och migrationen en roll. Men inte här och nu, säger han.
Två gånger per år publicerar Veidekke en rapport om läget på byggmarknaden. De senaste har varit pessimistiska till följd av inflationen och de höga byggkostnaderna. Bostadsbyggandet har också rasat.
Rapporten från i december, Sju svåra år, har Weiss nu reviderat efter den senaste tidens räntesänkningar. Där betonar han att det är andra faktorer än barnafödandet som styr både behovet av bostäder och möjligheten att bygga fler.
Det är sådant som flyttfrekvens – alltså hur behovet av att flytta förändras – urbaniseringen, hushållens köpkraft och vilken typ av bostad det efterfrågar. När det gäller den ägda marknaden har det skett en viss återhämtning efter inflationsåren. Nu räknar Veidekke med att priset på bostadsrätter stiger i genomsnitt med 6 procent årligen – under förutsättning att de räntesänkningar som Riksbanken flaggar för verkligen blir av. Men det gäller det befintliga beståndet. För att bygga nytt krävs det mer. – För att man ska få upp en prisnivå som gör att nyproduktionen blir konkurrenskraftig räcker det inte med 6 procent. Då måste hushållens inkomster öka väldigt mycket mer, säger Weiss.
För att få 40 000 påbörjade bostäder under 2026, vilket är en bra bit under toppnivån 2021 när bygget av över 70 000 bostäder påbörjades, behöver priserna öka med 10 procent, samtidigt som byggkostnaderna sjunker med 2 procent. Det i sin tur betyder att hushållens inkomster behöver öka med 20–25 procent. – När jag drar det där exemplet så brukar jag fråga vilka som tror på det. Det gör ju ingen, säger Weiss. Han drar därför slutsatsen att det kommer att dröja till slutet av decenniet innan bostadsbyggandet ”kommer i närheten av behovet”.
Om politikerna önskar att vi får fler bostäder måste det till politiska åtgärder. Det här löser sig inte av sig självt, säger Lennart Weiss.
