Oljefondet når nya höjder – Professor varnar för att hålla tillbaka
Finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp). Foto: Fredrik Varfjell / NTB
Publicerad: Publicerad: 12 oktober 2024 07:00
Uppgången i Oljefondet fortsätter och ger de norska regeringarna mycket mer pengar att röra sig med. Nästa år spenderar regeringen 460 miljarder oljekronor, långt mer än för några år sedan. Men borde den ha hållit tillbaka ännu mer, ifall fondet någon gång faller i värde?
– Vi måste ta hänsyn till att fondet både kan och kommer att falla i värde. Det kan också falla mycket. Så är det när man har investerat pengar i aktier, säger professor Steinar Holden vid Universitetet i Oslo till E24.
Professor Steinar Holden vid Universitetet i Oslo. Foto: Bjørge, Stein / Aftenposten
– Jag tror det är klokt att tänka igenom hur man eventuellt skulle hantera en kraftig nedgång i fondens värde, även om bördan vid en sådan nedgång troligen kommer att dämpas av betydande framtida oljeintäkter, säger han.
Hittills har Oljefondet bara fallit i värde två gånger från ett år till ett annat (2002 och 2018), och nedgångarna har aldrig varit särskilt stora.
I stället har Oljefondets värde överträffat alla förväntningar och passerat 19 000 miljarder kronor. Orsaken är börsuppgång, svag kronkurs och att regeringen har kunnat spara mycket pengar i fondet på grund av höga olje- och gaspriser.
Förväntad avkastning över tid var tidigare fyra procent, men detta sänktes till tre procent från 2017. Om detta hade slagit till, skulle fondet bara ha varit på cirka 10 000 miljarder kronor nu, enligt Nasjonalbudsjettet för 2025.
– Försiktig med att öka penninganvändningen
– Ska finanspolitiken planeras utifrån att man är van vid att fondet bara ökar, eller ska man ha en plan B i fall något oväntat händer?
– Man bör absolut vara försiktig med att öka penninganvändningen. Man bör överväga en kassaflödesregel för att få en mer stabil penninganvändning, eller en större säkerhetsmarginal i den årliga oljepengsanvändningen, säger Holden.
– Har vi lyckats hålla oss återhållsamma under värdeökningen?
– Jag tror att vi har det. Många anser att vi inte får så mycket för pengarna som vi borde fått, och på vissa områden finns indikationer på det, men det är svårt att bedöma.
– Då måste man skärpa åt
Om fondvärdet till exempel hade fallit med mer än 20 procent fram till nyår, skulle nästa års oljepengsanvändning ha brutit mot handlingsregeln. Ledningen för Oljefondet har upprepade gånger varnat för scenarier där värdet kan falla mycket – i värsta fall med cirka 40 procent.
Oljefondets chef Nicolai Tangen. Foto: Ole Berg-Rusten / NTB
– När jag säger att saker inte växer in i himlen, är det inte ett skämt, sa fondets chef Nicolai Tangen till E24 år 2021.
Ett fall på 40 procent skulle dock ha minskat fondvärdet till cirka 11 400 miljarder. Det skulle ha öppnat för en årlig penninganvändning på endast 342 miljarder – långt under regeringens planerade användning på 460 miljarder nästa år.
Vad händer om ett sådant fall faktiskt inträffar?
– Då måste man skärpa åt. Men för att minska bördan bör en del av åtstramningen göras över tid. Vi måste erkänna att vi då kommer att använda upp en del av pengarna, säger Holden.
– Nu har fondet ökat kraftigt och mycket mer än vi hade tänkt. Om det skulle falla mycket och stanna där måste vi klippa, men vi bör göra det på ett sätt som minskar bördan, säger han.
Holden pekar på flera metoder för att skydda sig. Till exempel kan regeringen bygga in en säkerhetsmarginal i oljepenganvändningen, eller skapa en regel där man bara använder fondets kontantflöde för att säkerställa en stabil penninganvändning.
– Men om fondet faller mycket och stannar där, så kommer det även med en säkerhetsmarginal att bli en tuff åtstramning för ekonomin och för offentlig sektor.
– Binder inte så bra
Nästa års oljepenganvändning utgör endast 2,5 procent av Oljefondets värde. Det är långt under taket i handlingsregeln på tre procent.
– Handlingsregeln binder inte så bra när uttaget från fondet ligger så pass lågt under tre procent som det gör nu, säger Holden.
– Finansdepartementet har argumenterat för att uttaget bör vara cirka 2,7 procent i normala tider, för att kompensera för högre uttag från fondet vid kriser. Nu ligger man på 2,5 procent eftersom fondets värde har ökat så kraftigt, säger han.
Risken för ett fall i fondets värde nämns i Nasjonalbudsjettet för 2025.
“Fondmedel placerade utomlands finansierar en mycket högre andel av statens budget än tidigare, vilket gör oss sårbara för svängningar på finansmarknaderna och kronkursen”, skriver Finansdepartementet.
Senket taket från fire til tre prosent
Politikerna har vidtagit åtgärder för att dämpa oljepenganvändningen tidigare. Fram till 2017 tillät handlingsregeln att politikerna kunde använda upp till fyra procent av Oljefondet per år, innan den sänktes till tre procent.
Med en regel på tre procent finns det utrymme för en penninganvändning på 570 miljarder med dagens fondsvärde. Om handlingsregeln hade varit på fyra procent, skulle det ha öppnat för en årlig oljepenganvändning på hela 750 miljarder kronor.
År 2025 kommer oljepengarna att täcka 23 procent av statens utgifter. År 2001 finansierades endast tre procent av statens utgifter av fondet.
“Finanspolitiken är mer sårbar för varaktiga nedgångar i fondets värde nu än tidigare. Det är bland annat en följd av att fondet har blivit större, och att det finansierar en större del av finanspolitiken”, skriver Finansdepartementet i budgetet för 2025.
– Trodde det skulle bli lägre
År 2001 finansierades tre procent av statens utgifter av fondet. Nästa år täcker oljepengarna 23 procent av statens utgifter.
– Där borde också gränsen sättas, säger riksdagsledamot Sveinung Rotevatn (V).
Han är överraskad över nivån på oljepenganvändningen år 2025.
– Jag blev förvånad över hur högt de lade sig. Jag trodde det skulle bli lägre, inte minst med tanke på att oljepenganvändningen egentligen är ännu högre, säger Rotevatn.
Stortingsrepresentant Sveinung Rotevatn (V). Foto: Eirik Brekke / Bergens Tidende
Han pekar på att regeringen inte bara tar ut 460 miljarder från Oljefondet, utan också för första gången tar ut pengar från Folketrygdfondet, 12 miljarder.
Han öppnar för att sätta några begränsningar på oljepenganvändningen, som har ökat kraftigt i takt med uppgången i Oljefondet.
– Det är klart att fondets värde kan falla dramatiskt från ett år till ett annat. Det har även Norges Bank varnat för länge. Jag vet inte om någon tar en handlingsregel på tre procent på allvar längre, säger han.
– Att planera för en penninganvändning på tre procent skulle vara helt ansvarslöst. Så man måste ligga långt under det för att ha något att gå på.
Genom att följa handlingsregeln och vara försiktig med ökad penninganvändning kan man skydda sig mot potentiella nedgångar i fondvärdet och säkerställa en stabil ekonomi för framtiden. Det är viktigt att vara medveten om riskerna och ha en plan för att hantera eventuella scenarier där fondet kan förlora i värde. Genom att ta hänsyn till professor Holdens rekommendationer och vara återhållsam i penninganvändningen kan man bättre förbereda sig för framtida utmaningar och säkerställa en hållbar ekonomisk utveckling.