Kristofer Folkhammar reflekterar över Elisabeth Ohlsons fotografiserie “Ecce Homo” och minns debatten och den egna processen att komma ut – men kan nu se bilderna med nya ögon. Det var Jesus klackar och storleken på hans kön som skapade en våldsam debatt kring Ohlsons tolkning av bibliska motiv genom en homosexuell lins. Konstnären hotades till livet och en eldfängd debatt rasade i svenska medier.
Bilderna i “Ecce Homo” var parafraser på välkända målningar, arrangerade i en ny och skandalös kontext. Diskussionerna kretsade inte bara kring konstens frihet utan även om Ohlsons bilder var hädelse eller om de kunde omfattas av det kristna kärleksbudskapet.
Debatterna kring homosexualitet och kyrkan vid millennieskiftet satte tonen för samhällets syn på queerkultur. Ohlsons verk utmanade normer och skapade en plattform för diskussion om identitet och samhörighet.
Även om “Ecce Homo” har pensionerats erbjuder bilderna fortfarande en intim upplevelse för betraktaren. De utforskar queerhistoria och skapar en sfär där queera erfarenheter bearbetas och leks med i speglingar mot kulturhistoriens berättelser.
I dagens samhälle, där synen på icke-heterosexuella livsstilar är komplex, är det viktigt att reflektera över bilder som “Ecce Homo” och dess betydelse för queer gemenskap och identitet. Att förstå och omfamna det estetiskt överdrivna och övertydliga i konsten kan vara ett steg mot ökad förståelse och acceptans för mångfald och individuell frihet.