Mer än 300 miljarder kronor spenderas på att flytta den indonesiska huvudstaden.
I dag är dagen. Indonesien byter ut sin gamla huvudstad Jakarta mot en sprillans ny: Nusantara. President Joko Widodo, även känd som Jokowi, har till slut fått nog. Jakarta sjunker, är överbefolkad med sina 11 miljoner invånare och har utsetts till en av världens mest förorenade städer.
Enligt Bloomberg kommer en tredjedel av Jakarta att ligga under vatten år 2050. Cirka 40 procent av staden ligger redan under havsnivån. År 2019 tillkännagav Widodo planerna: En ny huvudstad 2000 kilometer från den ursprungliga.
– Ett nytt Indonesien, berättade presidenten för The New York Times förra året.
Jakarta ligger på ön Java, medan den nya huvudstaden är belägen på östkusten av ön Borneo, mitt i djungeln. Ambitionerna har varit höga. För den nya huvudstaden finns planer på världsklass utbildningsinstitutioner, sjukhus och botaniska trädgårdar. Dessutom hävdar presidenten att staden har en noll-utsläpps vision. Allt ska vara klart år 2045. Regeringen uppskattar att 1,9 miljoner människor kommer att bo i den nya staden och att många av Jakartas nuvarande invånare kommer att flytta dit.
Idag, lördag den 17 augusti, är det Indonesiens nationaldag och planen har varit att inviga Nusantara idag. Presidenten var tvungen att minska gästlistan med över 80 procent, ned till 1300 gäster. Trots det kommer inte Widodo att kunna njuta av att arbeta från det nya presidentpalatset i Nusantara länge. Prabowo Subianto, som segrade i årets val, blir landets nya president i oktober.
Byggandet av den nya staden skulle egentligen börja 2019, men blev försenat på grund av coronapandemin och kom igång först 2022. Kostnaderna för staden har varierat, men enligt Bloomberg uppskattas den totala kostnaden nu vara 29 miljarder dollar, motsvarande mer än 300 miljarder norska kronor. Enligt Foreign Policy förväntas privata investeringar täcka cirka 80 procent av detta, med ytterligare tre miljarder dollar från den indonesiska regeringen.
Utmaningarna med projektet har varit många, inklusive svårigheter att locka internationella investeringar och en kort utvecklingsperiod. Trots detta har det varit ett rush av nybyggda städer de senaste årtiondena, inklusive i Asien, delvis drivet av experiment med hållbara och “smarta” urbana modeller.
Hösten 2023 rapporterade Time Magazine att projektet har mötts av skepsis och kritik från början, med problem som långdragna offentliga utfrågningar, markkonflikter med ursprungsbefolkningen och oro för kinesiska investeringar.
Analys:
Indonesiens beslut att flytta huvudstaden är en stor ekonomisk satsning med betydande påverkan på landets framtid. Den enorma kostnaden och utmaningarna som projektet står inför visar på de komplexa faktorer som måste övervägas vid genomförandet av storskaliga infrastrukturprojekt. För investerare kan detta vara en potentiellt lukrativ möjlighet att delta i utvecklingen av en helt ny stad, medan för invånarna i Jakarta och framtida invånare i Nusantara är det en omvälvande förändring med både möjligheter och utmaningar. Det är viktigt att följa utvecklingen av detta projekt för att förstå dess långsiktiga ekonomiska och sociala effekter.