FN:s Medlemsländer Godkänner Fördrag Mot Cyberbrottslighet
FN:s medlemsländer har godkänt sitt första fördrag mot cyberbrottslighet. Det sker trots hårt motstånd från människorättsaktivister, som varnar för faror med övervakning.
Nu skickas fördraget vidare till generalförsamlingen för att antas formellt.
Till applåder meddelade Faouzia Boumaiza Mebarki, algerisk diplomat och ordförande i kommittén som utarbetat förslaget, att FN:s konvention mot cyberbrottslighet på torsdagen godkänts. Beskedet kommer efter över tre års förhandlingar.
Kommittén utsågs efter ett ryskt initiativ 2017 trots amerikanskt och europeiskt motstånd.
Fördraget, vars syfte är att ”förebygga och bekämpa cyberbrottslighet mer effektivt”, ska nu överlämnas till FN:s generalförsamling för behandling. Det träder i kraft efter att det ratificerats av 40 medlemsländer. Tanken är att det specifikt ska inriktas på att förhindra barnpornografi och penningtvätt.
Många kritiker
Men kritikerna – en ovanlig kombination av människorättsaktivister och stora techbolag – menar att det skulle kunna användas för att övervaka och förtrycka människor på en global nivå.
Särskilt pekas ut att en stat, enligt fördraget, för att utreda ett brott som kan bestraffas med minst fyra års fängelse i landet kan be ett annat lands myndigheter om elektroniska bevis kopplade till det misstänkta brottet, och även begära ut uppgifter från internetleverantörer.
För förtryckare
– Fördraget är i själva verket ett rättsligt instrument för förtryck. Det kan användas mot journalister, aktivister, hbtqi-personer, fria tänkare och andra över gränserna, säger Deborah Brown från Human Rights Watch, till AFP.
Nick Ashton-Hart, som leder en delegation som representerar fler än 100 techbolag där bland annat Meta och Microsoft ingår, uppmanar medlemsländer att inte ratificera konventionen.
– Konventionen kommer att vara skadlig för den digitala miljön i allmänhet och mänskliga rättigheter i synnerhet överallt där den antas, säger han.
Samtidigt har flera nationer, bland annat Ryssland och Iran, klagat på att fördraget innehåller för många skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter.
Analys:
FN:s medlemsländer har nyligen godkänt ett fördrag mot cyberbrottslighet, vilket har mötts av kritik från både människorättsaktivister och stora techbolag. Kritikerna menar att fördraget kan användas för att övervaka och förtrycka människor globalt. Det finns även farhågor om att fördraget kan användas mot journalister, aktivister och andra fria tänkare. Trots detta har fördraget godkänts och ska nu behandlas av FN:s generalförsamling. Det återstår att se hur detta fördrag kommer påverka både individens rättigheter och den globala digitala miljön.
