Investeringar i Indonesiens nya huvudstad Nusantara: En analys av de ekonomiska effekterna
Mer än 300 miljarder kronor går med på flytten av huvudstaden som får nytt presidentpalats och ska hysa utbildningsinstitutioner, sjukhus och botaniska trädgårdar.
I dag är dagen. Indonesia byter ut sin gamla huvudstad Jakarta mot en helt ny: Nusantara. President Joko Widodo, även känd som Jokowi, har fått nog. Jakarta sjunker, är överbefolkad med sina 11 miljoner invånare och rankas som en av världens mest förorenade städer.
Enligt Bloomberg kommer en tredjedel av Jakarta att ligga under vatten år 2050. Redan nu ligger cirka 40 procent av staden under havsnivån. President Widodo annonserade planerna redan 2019: En ny huvudstad över 1000 km från den ursprungliga.
Den nya huvudstaden, Nusantara, placeras mitt i djungeln på östkusten av ön Borneo. Ambitionerna är stora med planer på världsklassutbildningsinstitutioner, sjukhus och botaniska trädgårdar. Presidenten hävdar även att staden har en vision om nollutsläpp.
Byggnationen skulle egentligen starta 2019 men försenades på grund av coronapandemin och påbörjades först 2022. De totala kostnaderna för staden uppskattas nu till 29 miljarder dollar, vilket motsvarar mer än 300 miljarder svenska kronor. Private investeringar förväntas täcka cirka 80 procent av detta, med ytterligare tre miljarder dollar som donerats av den indonesiska regeringen.
Utmaningar finns dock, enligt Tim Bunnell från National University of Singapore. Han pekar på svårigheten att transplantera invånarna till en ny stad som byggs från grunden. Trots detta ser han en trend med nybygda städer i Asien för att experimentera med hållbara och smarta urbana modeller.
Sammanfattningsvis kan flytten av Indonesiens huvudstad Nusantara påverka ekonomin genom stora investeringar, skapa jobbtillfällen och förändra landets infrastruktur. Det är en stor satsning som kommer att påverka invånarna och Indonesiens framtid på många sätt.
