Enligt tillgängliga mätningar är det främst på två områden som väljarna har ett större förtroende för Donald Trump än för Kamala Harris. Det är ekonomin och migrationsfrågan. Gapet har visserligen minskat de senaste veckorna, men Trump har ännu ett övertag i de två frågorna. Harris har deklarerat att hon ska ”säkra gränsen” och reformera migrationspolitiken, hur är ännu oklart. Men kommer det att hjälpa? När det gäller ekonomin finns förutsättningar att få bättre betyg från väljarnas sida. Ekonomin lever på något sätt sitt eget liv. Ingen ekonomisk expert skulle påstå att inflationen har en enkel förklaring eller kan skyllas på en president. De flesta är ense om att Bidens stimulanspaket i mars 2021 på 1,9 biljoner dollar för att sparka igång USA efter covidpandemin bidrog till inflationschocken. Men skuldbördan ska i så fall delas med hans företrädare. Ingen USA-president har spätt på statsskulden så mycket som Trump, främst genom drastiska skattesänkningar för höginkomsttagare. Det låtsas expresidenten inte om. Under republikanernas partikonvent i juli hävdade Trump att ”inflationen kommer att försvinna fullständigt” så snart han blir president. I hans trogna partibas kanske en del tror på sådana fantasier. Men gör de tveksamma väljarna det också? I så fall kan det avgöra valet till Trumps fördel. Nu är inflationen den lägsta på tre år, 2,9 procent på årsbasis. Det lär Harris använda sig av i sin valkampanj.
Trump lastar förstås Harris för de svåra tiderna. I fredags kom Harris med ett motdrag: Hon presenterade en ekonomisk plan som fokuserar på tre saker: sänkta matpriser, lägre boendekostnader och skatteavdrag för nyfödda barn. Det återstår att se i vilken mån det gör intryck på väljarna, med tanke på att allt har blivit dyrare. Matpriserna är till exempel 21 procent högre än för tre år sedan.
Än mer svårhanterad, och långt ifrån desarmerad, är migrationspolitiken. Men även här har Harris ätit upp en del av det stora försprång som Trump hade över Biden. Trumps kampanj stämplar henne som ”border czar”, alltså Vita husets ansvariga för situationen vid gränsen. Men Harris hade inte hand om illegala gränsöverskridanden, som sköts av departementet för inrikes säkerhet. Det uppdrag Biden gav henne var att ta itu med grundorsakerna till migrationen från centralamerikanska länder som El Salvador, Honduras och Guatemala. Harris försöker riva av sig etiketten som ”gränschef”. Men hon kan knappast komma undan att hon under tre och ett halvt år var Bidens vicepresident. Och bedrev en relativt flyktingvänlig politik som ingen längre vill kännas vid.
Analys:
Artikeln diskuterar skillnaderna i väljarnas förtroende för Donald Trump och Kamala Harris, främst inom områdena ekonomi och migrationspolitik. Trump har fortfarande ett övertag inom dessa områden, men gapet mellan dem har minskat. Diskussionen fokuserar på ekonomins påverkan på väljarnas bedömning och nämner inflationens roll samt Bidens stimulanspaket. Harris presenterar en ekonomisk plan för att möta utmaningarna, men det är osäkert hur väl den kommer att tas emot av väljarna. Migrationspolitiken är också ett område där Harris kämpar med att ta itu med grundorsakerna till migrationen. Trump försöker knyta Harris till problemen vid gränsen, trots att hon inte hade ansvar för det under sin tid som vicepresident. Det betonas att Harris måste hantera sitt förflutna som vicepresident och den politik som fördes under den tiden.
