Investeringsexpertens revolutionerande råd om klimakteriebesvär som kan påverka ditt liv och din ekonomi
Terese Magnusson tar fram sin mobil och läser högt från en lista över sina besvär: En förlamande trötthet, humör som går upp och ner, dåligt minne, ökad vikt och sköra slemhinnor.
– Jag misstänker att allt beror på klimakteriet, men jag har inte lyckats få någon som tar det på allvar, säger hon.
Distriktssköterskan Camilla Jiderhamn nickar och antecknar. Det här är symtom som hon känner igen.
– Det finns inget prov vi kan ta som visar att du är i klimakteriet, man går på symtomen. Du är sannolikt i förklimakteriet, säger hon.
Terese Magnusson, som är 52 år, upplever att beskedet är en bekräftelse.
– Jag har varit hos en annan vårdcentral där jag bor som skickade mig till gyn, som i sin tur skickade tillbaka mig till vårdcentralen. Då sökte jag hjälp hos nätläkare, men upplevde inte att jag fick bra hjälp.
Terese Magnusson är inte ensam om att hänvisas runt i vården. I en rapport som kom för några år sedan pekar Socialstyrelsen på problemet. Myndigheten drar slutsatsen att vårdcentraler i högre grad än i dag bör erbjuda vård vid klimakteriebesvär. Primärvården bör också fungera som ett nav i hälso- och sjukvården. När Socialstyrelsen presenterar nya riktlinjer för klimakterievården om drygt ett år kan primärvården få en ny och större roll.
Vårdcentralen Närhälsan Sollebrunn, mellan Alingsås och Trollhättan, har redan nappat. För ett år sedan öppnades en särskild mottagning för kvinnor i klimakteriet. Vårdcentralen presenterade nyheten i sociala medier och intresset väcktes direkt, berättar Camilla Jiderhamn.
– Vi har till och med kvinnor från andra kommuner som har listat sig hos oss här i Sollebrunn för att få hjälp. En kvinna hade tidigare felaktigt fått diagnosen depression, en annan hade fått höra av sin läkare att det bara är att stå ut, säger hon.
Majoriteten av kvinnorna som söker till mottagningen är i åldern 50-55 år. De får först ta blodprov på blodvärden, socker, blodfetter, och njurvärde för att utesluta sjukdomar. Sedan får kvinnorna träffa distriktssköterskan Camilla Jiderhamn för ett samtal om sin livssituation, sina besvär och vilka behandlingsmöjligheter som finns.
En del kvinnor vill bara veta mer om klimakteriet, och får kanske råd om kost, stress och motion. Andra vill ha hormonbehandling. Hittills har ett hundratal kvinnor besökt mottagningen.
Aina Lilja är läkare vid vårdcentralen i Sollebrunn. Hon är specialist i allmänmedicin och blev först lite ställd när hon hörde om den nya mottagningen.
– Vi läkare är ju vana att göra den medicinska utredningen av kvinnan. Men vi har svårt att hinna med allt vi ska göra i dag, och det här har fungerat jättebra!
Klimakteriet överraskade en av tre kvinnor
Socialstyrelsens enkätundersökning bland 2000 kvinnor visade att sex av tio kvinnor hade haft värmvallningar och svettningar.
Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär eller sexuella problem som de kopplade till klimakteriet.
Var tredje kvinna hade varit helt oförberedd på att komma i klimakteriet.
Källa: Socialstyrelsen
Närhälsan Sollebrunn, som drivs av Västra Götalandsregionen, följer en evidensbaserad metod för klimakterierådgivning inom primärvården som bygger på forskning av Lena Rindner. Hon är universitetslektor vid Institutionen för allmänmedicin vid Göteborgs universitet. Hennes studier visar att personcentrerade samtal om klimakteriet leder till förbättrad livskvalitet, minskad stressrelaterad ohälsa och minskade fysiska och psykiska symtom. I dag använder ett 70-tal vårdcentraler i landet den nya modellen.
– Vi kommer snart att publicera en studie som visar att metoden leder till att sjukskrivningarna minskar också, säger Lena Rindner.
När Socialstyrelsen tidigare gjorde en enkätundersökning bland 2000 kvinnor svarade var tredje kvinna att hon hade varit helt oförberedd på att komma i klimakteriet. Lena Rindner hade tidigare arbetat på vårdcentral i 35 år, och har mött otaliga kvinnor i åldrarna 45-60 år som sökt vård för psykisk ohälsa, stressrelaterade besvär, nedstämdhet, torra slemhinnor eller brist på sexlust.
– De känner inte igen sig själva, de är nedstämda, saknar energi och har humörsvängningar. De är i en naturlig del av det biologiska åldrandet. De kan känna sig lite skörare i en redan krävande period i livet med åldrande föräldrar, tonåringar och andra förändringar, säger Lena Rindner.
Hon fick idén om klimakterierådgivning efter sin tid som skolsköterska, där hon undervisat tonårstjejer om hormonella förändringar i puberteten.
– Tjejer får lära sig allt om pubertet och mens i skolan, och när vi har fött barn screenas vi för förlossningsdepression på grund av risken för sjunkande östrogennivåer. Men vi lär oss ingenting om vad som händer i kroppen när vi är i klimakteriet. Jag insåg att primärvården borde kunna hjälpa kvinnorna, men vi behöver öka kompetensen och kunskapen om klimakteriet bland vårdprofessioner inom primärvården, säger Lena Rindner, som också utbildar distriktssköterskor i den nya metoden.
Terese Magnusson lämnar vårdcentralen i Sollebrunn med ett recept på en östrogenring mot sköra slemhinnor, och hon ska fundera på om hon också ska ta hormoner mot sina andra besvär. Oavsett vad hon bestämmer sig för kommer distriktssköterskan att följa upp besöket digitalt om två-tre månader.
– Det är så här det borde funka överallt. Vårdcentralen är ju den självklara ingången till vården när man har hälsoproblem, säger Terese Magnusson.
Så vet du om du är i klimakteriet
Klimakteriet börjar några år innan kvinnan har sin sista mens, och fortsätter i några år. Den sista mensen kommer i genomsnitt vid 51,5 års ålder.
Tidigt klimakterium inträffar i åldrarna 40–45 år, men det kan inträffa ännu tidigare.
Det finns tre grupper symtom som man vet beror på klimakteriet:
Primära symtom: mensrubbningar, vallningar och torra slemhinnor.
Sekundära symtom: sömnbrist (som också kan kopplas till sämre humör och nedstämdhet).
Det finns även en tredje grupp symtom: torra ögon och led- och muskelsmärtor (men det är inte lika bekräftat i stora studier).
Källa: Mats Hammar, Linköpings universitet
Östrogenbehandling – så funkar det
Klimakteriebesvär kan behandlas med läkemedel som innehåller östrogen. Östrogen gör att slemhinnan i livmodern blir tjockare. Blir den för tjock ökar risken för cancer i slemhinnan. Gulkroppshormon hindrar slemhinnan från att växa och minskar därmed risken för cancer. Östrogen används därför oftast tillsammans med gulkroppshormon, som antingen är naturligt eller syntetiskt. Båda tillverkas på labb.
Naturligt gulkroppshormon kallas bioidentiskt progesteron, och är identiskt med kroppens eget progesteronhormon. Syntetiskt gulkroppshormon kallas gestagen.
Den som saknar livmoder, eller bara använder östrogen i underlivet, behöver inget gestagen eller progesteron.
Det finns ingen tidsgräns för hur länge behandlingen kan pågå, men risken för bröstcancer ökar efter fem år och fortsätter sedan att öka successivt över tid. Det kan vara bra att jämföra med andra riskfaktorer. Riskökningen vid kombinationsbehandling (östrogen plus progesteron/gestagen) är till exempel jämförbar med bröstcancerrisken vid fetma (BMI 30 och uppåt).
Källa: Läkemedelsverket
Läs mer:
Allt fler kvinnor tar testosteron för att få tillbaka sexlust
Sex vanliga sömnproblem – och så gör du för att sova bättre
