Queer: Ångfylld perioddrama
Betyg: ★★★★☆
Hyllningar till Daniel Craig. Den 56-årige stjärnan kunde knappast försöka hårdare, efter de fem James Bond-filmerna på 15 år, för att skaka av sig bilden av Ian Flemings ultraheterosexuella alfahane-superagent.
Först spelade Craig den diskret homosexuelle mästerdetektiven Benoit Blanc i Knives Out-filmerna, och nu har han kastat diskretionen åt sidan helt i den heta fysiska Queer, som hade sin världspremiär igår kväll på Venedig filmfestival.
Anpassad från William S Burroughs självbiografiska roman med samma namn, Queer utspelar sig mestadels i Mexiko City i början av 1950-talet. Där spenderar den lössläppte författaren William Lee (Craig) sin tid med att dricka tequila i mängder och jaga unga män.
En av dem är Eugene Allerton (Drew Starkey), som Lee snabbt blir förälskad i.
Snart är paret älskande, vilket leder till några svettiga och extremt grafiska sexscener som kanske skrämmer folk som fortfarande associerar Craig med 007, en av fiktionens mest ostoppbara förförare till kvinnor.
Craig gör ett magnifikt jobb med att göra honom helt verklig: en slarvig, hårt drickande, rökande, drogberoende, pistolbärande, promiskuöst ‘queer’ stammis i en miljö där inget av ovanstående verkligen får honom att sticka ut från mängden.
Och nu till analysen:
Denna artikel handlar om filmen “Queer” och dess världspremiär vid Venedig filmfestival. Handlingen kretsar kring en homosexuell kärlekshistoria i 1950-talets Mexiko City och utforskar teman som begär, identitet och komplexa relationer. Genom att skildra karaktärernas kamp med samhällets normer och förväntningar, lyfter filmen fram viktiga frågor kring sexuell läggning och självacceptans.
Genom att utforska dessa teman på ett djupt och känslosamt sätt, ger “Queer” publiken en inblick i en tid och plats där homosexualitet var starkt förtryckt. Filmen belyser vikten av att vara sann mot sig själv och att följa sitt hjärta, oavsett vilka hinder som må finnas i ens väg.
“Queer” är en gripande och tankeväckande film som väcker frågor och reflektion kring kärlek, begär och acceptans. Den påminner oss om vikten av att vara öppen och tolerant mot alla former av kärlek och att kämpa för en värld där alla kan vara stolta över sin identitet.
