Förmånerna med att arbeta hemifrån – ekonomiskt värde och arbetslivsfrihet
För några veckor sedan rapporterade DN om forskaren Jonas Grafström som kommit fram till att möjligheten att arbeta hemifrån skulle kunna likställas med ett extra påslag på lönen på cirka 10 procent. Letar man i jobbannonser skiljer de sig åt från före pandemin. De arbetsgivare som kan erbjuda distansarbete någon dag i veckan lyfter gärna fram det tillsammans med förmåner som exempelvis friskvårdsbidrag. Många kontorsarbetare har nu också vant sig vid den flexibilitet som distansarbetet innebär. När både Försäkringskassan och Skatteverket kräver mer tid på arbetsplatsen i höst, har de anställda reagerat kraftigt.
Förutom den tid de anställda sparar på att slippa pendla till arbetsplatsen innebär det en ekonomisk besparing. Jonas Grafström uppskattar besparingar på uppåt 2 000 kronor per månad i rese- och matkostnader, och 8–12 timmar mer fritid. Till det kommer färre dagar med förlorad arbetsinkomst eftersom man inte alltid behöver sjukskriva sig om man är rädd att smitta andra eller vårdar barn.
Distansarbete kan vara en fördel på många sätt, men det finns också nackdelar som arbetsmiljöproblem och svårigheter för chefer att följa upp. Unionen menar att det är omöjligt att räkna ut ett snittvärde på distansarbetet, då det kan medföra både merkostnader och kostnadsbesparingar för både arbetsgivare och arbetstagare. Sineva Ribeiro betonar vikten av kompensation för dem som behöver vara på plats för att locka och behålla kompetensen inom vårdyrkena.
Analys:
Arbetet hemifrån kan ge ekonomiska fördelar och ökad frihet åt anställda. Besparingar på resekostnader och mer fritid är lockande fördelar, men det finns även nackdelar som arbetsmiljöproblem. Arbetsgivare behöver kompensera dem som behöver vara på plats för att behålla kompetens inom vissa yrkesområden. Det är viktigt att överväga alla aspekter av distansarbete innan man fattar beslut om implementering.
