Matutgifterna för en familj med två barn har ökat med 33 procent de senaste tre åren, enligt Sifo. Det är långt över dubbla prisökningen på andra varor.
Matbudgetet för exemplet på familjen med två vuxna och två barn har ökat med 33 procent de senaste tre åren, enligt seniorrådgivare och civilekonom Ann-Kristin Ansteensen på Sifo. Foto: Javad Parsa / NTB
– När vi arbetade med denna statistik fann vi att matbudgetet för vår exempelfamilj ökade med hela 33 procent från juli 2021 till samma månad i år. Familjen måste nu spendera över 44,000 kronor mer på mat och dryck än för tre år sedan – utan att ha ändrat sitt konsumtionsbeteende, säger seniorrådgivare och civilekonom Ann-Kristin Ansteensen på Konsumentforskningsinstitutet SIFO till NTB.
Beräkningar hon har gjort för NTB visar inte bara att prisökningen på mat och dryck har varit väldigt hög de senaste tre åren – den har varit betydligt högre än prisökningen på andra varor och tjänster under samma period.
Beräkningarna utgår från Sifos referensbudget och ser på hur prisutvecklingen har varit för utvalda dagligvaror när man utgår från en “acceptabel konsumtionsnivå”. Den månatliga matkorgen för exemplet på familjen – två vuxna, en femårig pojke och en elvaårig flicka – har blivit nästan 3700 kronor dyrare.
Matutgifterna för en familj med två vuxna och två barn har ökat över dubbla så mycket som prisökningen på andra varor och tjänster, enligt beräkningar som seniorrådgivare och civilekonom Ann-Kristin Ansteensen på Sifo har gjort. Foto: Javad Parsa / NTB
### Dubbelt så dyrt
Matvaruutbudet som VGs matbörs plockade på Rema 1000 – som är billigast på båda mätningarna – har blivit 22 procent dyrare från september 2021 till oktober i år. Enstaka varor har ökat betydligt mer:
– Stabburet Stabbur-makrill 170 gram: 103 procent, från 13,50 kronor (augusti 2021) till 27,5 kronor (oktober 2024)
– Bremykt original 500 gram: 40 procent, från 34,90 kronor (mars 2021) till 48,90 kronor (oktober 2024)
– Gulost, billigaste alternativet, per kg: 28 procent, från 78 kronor (juli 2021) till 99,90 kronor (oktober 2024)
– Gilde kokt skinka 110 gram: 30 procent, från 23 kronor (augusti 2021) till 29,90 kronor (oktober 2024)
– Gurka: 42 procent, från 17,50 (augusti 2021) till 24,90 (oktober 2024)
– Maarud potatischips paprika 250 gram: 30 procent, från 26,80 kronor (februari 2021) till 34,90 kronor (oktober 2024)
Alla exemplen är hämtade från VGs matbörs under tidsperioden som närmast matchar Sifos tidsperiod. Det har inte varit möjligt att hitta VG-siffror för exakt samma period som Sifo undersöker.
### – Inte lätt att förstå
Du har helt rätt om du ständigt undrar varför saker har blivit dyrare. Och mat och dryck är i en klass för sig. Prisökningen på andra varor – alltså när mat och alkoholfria drycker är uteslutna – var 14,1 procent under treårsperioden, enligt Statistisk centralbyrå (SSB).
– Det är inte så lätt att förstå varför priserna inom denna kategori generellt har ökat så mycket som de har gjort, medger Ansteensen.
En bredare undersökning av exempelfamiljens totala konsumtion visar att ökningen av utgifterna för mat och dryck var betydligt högre än i andra kategorier, som “kläder och skor”, “personlig vård” och “lek och medieanvändning”. Sammantaget har referensbudgetet för Sifos exempelfamilj ökat med cirka 12 procent under perioden.
Parallellt med att prisökningen sköt iväg i en tilsynelatande okontrollerbar takt – i kölvattnet av pandemin och bland annat på grund av Rysslands invasion av Ukraina – började en räntekör som saknar motstycke i modern historia. Resultatet var att folkets köpkraft drabbades hårt och många nordmäns privata ekonomier kom under kraftigt tryck.
### SSB: 26 procents prisökning
Nu visar det sig att för varor i kategorin “mat och alkoholfri dryck” på konsumentprisindexet var prisökningen 26 procent under treårsperioden mellan juli 2021 och juli 2024, enligt beräkningar Statistisk centralbyrå (SSB) gjort för NTB.
– Orsaken till att prisökningen på varukorgen för mat och dryck i referensbudgetet är något högre hos oss än hos SSB är främst för att vi har en något annorlunda sammansättning av varor. Vi har dagligvaror som utgår från en månads meny som ska följa myndigheternas kostråd, påpekar Ansteensen.
– Och så beräknas mängden mat för olika kön och åldersgrupper så att den summa man får ut för en person i referensbudgetet återspeglar både energibehovet och kosthållsråden, säger hon.
Medan löpande utgifter för bostad, transport och uppvärmning tillsammans utgör den största belastningen på hushållens budget, är mat och alkoholfri dryck den tredje största utgiftsposten enligt konsumtionsundersökningar från Statistiska centralbyrån (SSB) från 2022.
Den höga tillväxten inom kategorin mat och alkoholfri dryck hänger till stor del samman med att priserna på väsentliga insatsfaktorer också steg kraftigt under treårsperioden, enligt Espen Kristiansen, sektionschef för prisstatistik på SSB. Det går att dra paralleller mellan prisökningen på mat här hemma med prisökningen ute i Europa – och orsakerna är bland annat att frakt, energi, gödning och råvaror blev mycket dyrare.
På toppen av det hela har en stadigt svagare kronkurs bidragit till prisökningen, eftersom många av råvarorna vi använder är importerade.
– Det finns flera sammanfallande faktorer som gjorde att matpriserna ökade kraftigt i stora delar av världen. Det intressanta är att matpriserna började stiga ganska mycket tidigare i resten av Europa än i Norge. Men bilden vi ser här hemma återfinns i hög grad i andra länder, säger Kristiansen till NTB.
Han har inga indikationer på att livsmedelskedjorna har utnyttjat tillfället att dra in orimligt stor vinst under en period då alla var beredda på och insatta i att priserna var kraftigt stigande.
Genom att göra en analys av dessa fakta kan vi se att matpriserna har stigit dramatiskt de senaste åren, vilket har påverkat många familjers budgetar. Det är viktigt att vara medveten om dessa prisökningar och att planera sin ekonomi därefter för att undvika ekonomiska svårigheter.
