Så här kan du och din partner säkra en bättre semesterstämning.
Sommarlovet är kritiskt för många parrelationer, men det finns ett recept som kan rädda er från bråk och misär. Om ni följer det kan det till och med vara så att ni får en nystart.
Först, en dispyt på en semesterort på Västkusten som senare hamnade på mitt kontor: Ett par med två barn var på semester på mannens familjegård, som traditionen bjuder. Exemplet är anonymiserat, vi kan kalla dem Torill och Petter.
En kväll satt Petter ute i trädgården långt in på natten med sina bröder. Det hade varit lite dålig stämning den dagen och Torills frustration steg i takt med skratten och den livliga konversationen hon hörde genom fönstret.
När Petter till slut kom in för att lägga sig på morgonen möttes han av en tsunami av kritik. Torill sa bland annat att han betedde sig som en bortskämd unge när han var hemma hos sina föräldrar, att han aldrig hjälpte till med någonting, att han inte brydde sig om henne, att hans mamma var en kontrollmänniska och att han och bröderna drack för mycket.
Petter svarade med att kalla Torill en iskall, negativ kärring som medvetet skapade dålig stämning genom att hitta fel hos hans familj.
De hamnade i en rundgång av kritik och försvar som resulterade i att Petter gick och lade sig på soffan. Nästa morgon insisterade Torill på att åka hem tidigare än planerat. De växlade knappt ett ord med varandra på hemresan.
Som par- och familjeterapeut har jag satt upp ett mycket ambitiöst mål: Jag vill eliminera kritik. Det visar sig nämligen att kritik leder till miserabla förhållanden som ofta slutar i separation. Motgiftet mot kritik är det som på fackspråk kallas “mjuk start”, där man riktar pekfingret mot sig själv istället för mot partnern i konflikter.
Den amerikanske psykologiprofessorn John M. Gottman har forskat på parförhållanden i nästan ett halvt sekel. I sin strävan efter framgångsfaktorerna i parrelationer fann han fyra varningssignaler som är förödande för förhållandet: kritik, försvar, förakt och tillbakadragande.
Av dessa är kritik (som ofta leder till försvar) den vanligaste. Gottmans forskning visar att par som använder de fyra varningssignalerna när de försöker lösa problem går skilda vägar efter i genomsnitt 5,2 år.
Detta är en dyster statistik enligt min åsikt. Speciellt eftersom intentionen bakom nästan all kritik är god. När vi kritiserar vår partner är det för att vi vill lösa ett problem. Vi påpekar något viktigt genom att korrigera något vi anser vara fel.
Önskan är att partnern ska förstå, ta emot kritiken och tacksamt anpassa sig efter den. Istället händer det motsatta. Partnern känner sig attackerad och behöver försvara sig. Det leder vanligtvis antingen till motangrepp eller att inta offerrollen.
Jag skulle vilja påstå att begreppet konstruktiv kritik är vilseledande. I all kritik finns en anklagelse och ett sårande budskap om att den du kritiserar inte är tillräckligt bra.
Så vad gör du då när din partner gör eller säger saker som får irritationen eller andra negativa känslor att stiga inom dig?
Enligt Gottman har du rätt att klaga men inte att anklaga. Den goda nyheten är att han har tagit fram en recept på en sådan klagan. “Mjuk start” är motgiften mot kritik och består av tre steg:
1. Börja meningen med jag och uttryck vad du känner. Detta kan vara svårt, bland annat för att vi norrmän ofta missbrukar verbet “att känna”.
2. Beskriv situationen som utlöste känslorna (beskriv inte din partner). Det kan också vara svårt eftersom det oftast är något din partner har gjort (eller inte gjort) som har utlöst konflikten.
3. Berätta för din partner vad du behöver (inte vad du inte behöver). Torill behövde omsorg och förståelse för sin situation. Hon ville att Petter skulle hjälpa henne att känna sig bekväm hos hans familj genom att inkludera henne och visa dem att han älskade henne.
Dessa önskemål ville Petter gärna tillgodose. När Torill hade uttryckt sin klagan var det hans tur att sätta ord på sina känslor, upplevelser och behov genom “mjuk start”. Han berättade att han ofta kände sig nervös, rädd, skamsen och ledsen när de besökte hans familj.
Han hade tankar om att Torill inte gillade dem och kände en rädsla för att till slut behöva välja mellan henne och dem. Han uttryckte att han behövde förståelse för att han älskade dem och ville vara med dem. Hans högsta önskan var att Torill skulle trivas med dem, men han betonade att han förstod att de kunde vara “lite mycket”. Därför var det viktigt för honom att hon skulle vara tydlig med sina behov och gränser.
John M. Gottman säger att bakom varje konflikt döljer sig en konversation som parterna borde ha haft. Han säger också att ömsesidig förståelse måste komma före lösningen. Torill och Petter har det senaste året ersatt sitt gamla konfliktmönster med “mjuk start”.
Det har stärkt deras vänskap och öppnat upp för en djupare förståelse mellan dem, vilket ger grund för förväntningsavklaringar och hållbara lösningar som båda kan leva med.
Min erfarenhet som parterapeut är att par som behärskar denna teknik får det markant bättre, både i förhållandet och individuellt. Det låter kanske enkelt, men det är svårt att genomföra i praktiken. Därför är det bara att börja öva.
Börja gärna i fredstid och börja gärna med positiva känslor, som en lek med barnen i bilen, på stugan eller på utflykt: Jag känner … om vad … jag behöver …
Ha en trevlig, kritikfri sommar!
Siv Sæveraas har tidigare arbetat som journalist på BT.
Vad vill du skriva om? Skicka in ett inlägg till debatt@bt.no! Osäker på hur man gör? Se tips på denna sida.
