Nordmän satsade på privata hälsovårdsföretag förra året: Både Aleris och Volvat ökade sina intäkter, medan det gick sämre för Dr. Dropin.
Aleris: Flera norrmän betalade för privata hälsovårdstjänster förra året. Foto: Terje Pedersen / NTB
Publicerad: Mindre än 20 minuter sedan
Även med ökade priser och stramare plånbok besökte 320 000 norrmän det privata hälsoföretaget Aleris förra året. Det är en ökning på nära 15 procent från året innan.
– Det beror huvudsakligen på en trend vi har sett under flera år; Människor prioriterar sin hälsa och är villiga att betala för bra hälsovårdstjänster hos professionella som har tid för dem. Det här är inte något som bara händer i Oslo, utan en utveckling vi ser på alla våra sjukhus och medicinska center över hela landet, säger Aleris-direktören Anita Tunold.
Förra året landade det privata hälsoföretaget på intäkter på 1,6 miljarder kronor. Året innan var intäkterna 1,3 miljarder kronor.
Resultatet före skatt ökade med 100 miljoner kronor från 2022 och landade på 152,4 miljoner kronor. Det blev därmed ett rekordår för hälsojätten.
– Det är den privata andelen av vår verksamhet som växer mest, alltså där patienterna betalar ur egen ficka eller använder sin sjukförsäkring, säger Tunold.
Färre avtal med det offentliga
Aleris tillväxt beror till stor del på att privatpersoner betalar ur egen ficka för privata hälsovårdstjänster.
Tunold skulle gärna sett att tillväxten i större utsträckning kom från avtal med det offentliga. Hon berättar att medan nästan hälften av aktiviteten för några år sedan var offentliga patienter, finansieras i år endast 8 procent av våra patienter genom avtal med de offentliga hälsoföretagen.
– År 2022 var denna andel 14 procent, medan den år 2023 hade minskat till cirka 10 procent. Det beror på att de offentliga sjukhusens användning av privata som Aleris har minskat avsevärt de senaste åren, till exempel genom att Helse Vest avslutade avtalet med alla privata somatiska leverantörer vid slutet av 2022.
Aleris ägs av investeringsbolaget Triton.
Underskott för Dr. Dropin
För Askeladden-ägda Dr. Dropin landade resultatet på minus 155 miljoner kronor förra året. Det är en ökning från minus 67 miljoner kronor året innan.
VD Kristoffer Ingebrigtsen berättar att underskottet beror på tillväxtkostnader då det bland annat har investerats i expansion i Europa och utökning av hälsovårdsutbudet.
– Driften av hälsovårdstjänsterna genererar i sig självt vinst, men nu ska hela koncernen göras lönsam. Vi gör nu nödvändiga prioriteringar som gör företaget väl rustat för fortsatt tillväxt i en internationell konkurrens. Hittills har vi minskat det årliga underskottet med över 80 procent, säger Ingebrigtsen och tillägger att koncernen är på väg att gå med vinst från och med nyåret.
Dr.Dropin tjänade stort under pandemin när de utförde coronatester på uppdrag av det offentliga och gick för första gången med vinst 2021.
Nedbemanning av 40 årsverk
Intäkterna minskade också för Dr. Dropin förra året, från 294 miljoner kronor 2022 till 213 miljoner kronor 2023.
Ingebrigtsen berättar att 2023 var det första året utan covid-relaterade intäkter sedan 2019.
– Därför minskar den totala omsättningen, men omsättningen från vår kärnverksamhet ökade med 70 procent från 2022 till 2023, alltså allt som inte har med covid att göra. Det ser ut att öka ytterligare 40 procent från 2023 till 2024, säger Ingebrigtsen.
Sedan förra sommaren har Dr. Dropin genomfört flera kostnadsminskningar, inklusive avslutningen av satsningen i Schweiz och en nedbemanning på cirka 40 årsverk.
Totalt hade Dr.Dropin 250 000 patientbesök förra året. Det är en minskning från coronaåren, men en femfaldig ökning jämfört med 2019, informerar Ingebrigtsen.
Ökning av direkta kostnader
Volat har levererat medicinska tjänster i Norge i flera decennier. Förra året var hälsojätten tvungen att göra nedskrivningar av aktier, vilket ledde till en förlust på 155 miljoner kronor för Volvat Medisinske Senter.
Företaget har avvikande räkenskapsår, vilket innebär att årsredovisningen visar resultat från perioden juli 2022 till juni 2023.
– Precis som alla andra företag befann vi oss i en period där vi hade en stor ökning av direkta kostnader där inflationen var över 7 procent, vilket gjorde att vi fick ett lägre resultat än förväntat, medan omsättningen och omsättningsökningen var mycket positiv, säger Volvat-VD Per Helge Fagermoen.
Volvat ägs av det svenska koncernen Capio som i sin tur ägs av det australiska Ramsey Health. Fagermoen säger att hela den norska koncernen ökade intäkterna med 5,4 procent. Han anser att koncernresultatet ger en bättre bild av hur det går för Volvat.
Efterfrågan ökade med cirka 6 procent när det gäller antalet konsultationer och intäkter förra året. Koncernen hade totalt intäkter på 1,73 miljarder kronor, informerar Fagermoen.
– Vi har haft en speciellt stor ökning inom specialisttjänster och kirurgi.
Han säger att driftsresultatet för hela den norska verksamheten landade på 3 miljoner kronor.
– Volvat i sig var negativt på grund av nedskrivningar av aktier i Nord och Midt. Det totala resultatet inklusive finanser, skatter och extraordinära kostnader och intäkter är 170 miljoner kronor efter försäljningen av fastigheten på Borgenveien 2A, säger Fagermoen om koncernresultatet.
I årsredovisningen skriver företaget att värdet på Volvat Medisinske Senter Nord och Midt-Norge skrevs ned med 63,4 miljoner kronor.
“Bakgrunden till nedskrivningen är främst en högre avkastningskrav i en utmanande marknad. Driften i företaget är god, men förväntade kassaflöden kan inte motivera en värdering på 115,4 miljoner NOK”, skriver företaget.
