Lokalpolitikerne har fått mer makt över vindkraften. De vill behålla den. Ordförande Jo Inge Hesjevik (H) i Porsanger i Finnmark. Stortinget har gett kommunerna vetorätt mot vindkraft, vilket ger lokalpolitikerna stor makt över Norges energi- och klimatpolitik. Men ökad makt kan också leda till ökat tryck. Medan energibranschen, industriaktörerna, LO, NHO och regeringen vill ha mer energi, möter vindprojekt ofta skepsis från lokalbefolkningen, naturvårdare och renskötsel.
– Självklart är det utmanande för lokalpolitiker. Inte bara för borgmästare, utan för alla i en kommunfullmäktige, säger borgmästare Jo Inge Hesjevik (H) i Porsanger i Finnmark.
Han är ändå glad över att Stortinget har gett lokalpolitikerna mer makt.
– Om man inte hade gjort det på det sättet, så skulle det ha blivit en slags respektlöshet för demokratin. När invånarna har det sista ordet, är det mycket svårare att hoppa på enkla lösningar, för det kan också ta bort stora möjligheter från kommunen, säger han.
– Tydlig motstånd
Fortum vill bygga ut Skarvberget i Porsanger, ett vindprojekt på 200 megawatt inom ett område på 50 kvadratkilometer. Det har skapat spänd stämning i kommunen.
– Det är en av de mest intensiva i landet. Vi har mycket tydligt motstånd från renskötseln, och vi är mitt i Finnmark, så den aktivism vi har sett utanför Stortinget, den landar också utanför vårt rådhus, säger Hesjevik.
Enligt NRK mötte 150 demonstranter upp när kommunfullmäktige tidigare i år sa ja till konsekvensutredningen. Hesjevik är glad över att kommunerna nu har möjlighet att säga ja eller nej flera gånger i processen.
– Jag tycker det har skapat en stor trygghet, och det ger en möjlighet för kommunfullmäktige och folket att titta på vad detta är. Om det är dåliga projekt som inte bör genomföras, har vi möjlighet att säga nej. Om det är bra projekt, vill vi ha det utrett och har möjlighet att säga ja, säger han.
– Helt tyst
Gyro Heia (Sp) är tidigare borgmästare i Birkenes kommun. Där finns det inget tryck för att bygga ut vindkraft just nu.
– I Birkenes tycker jag det är helt tyst, säger hon.
Høyre, KrF og Industripartiet har gjort ett principbeslut mot vindkraft i kommunen.
– Vad händer om samma sak händer över hela linjen?
– Då är det fråga om vi fortfarande får förtroendet att ha ansvaret vi har fått från staten och nationella myndigheter. Det är helt unikt att vi i Kommune-Norge och varje enskilt kommunfullmäktige har fått förtroende att bidra till Norges behov av mer energi, säger hon.
Heia var medlem av Energikommissionen, som förra året rekommenderade ett mål om 40 terawattimmar (TWh) ny energi i Norge fram till 2030. Hon var en del av minoriteten som tvivlade på om målet kunde uppnås.
– Jag är osäker på om vi faktiskt klarar det, eftersom det tar tid att förankra kunskap och kompetens och våga ta en konsekvensutredning, säger hon.
– Jag hoppas att vi får mer kompetens ut i kommunerna, och inte bara jagar sociala mediers vidarebefordran av argument, utan att vi kan basera detta på ett kompetenscenter eller KS’ eller LNVKs kunskaper, så att kommunerna kan vara trygga, säger Heia.
Som borgmästare stödde hon vindkraft lokalt. Hon tror att det bidrog till att hon inte längre är borgmästare. Heia hoppas att kommunerna kommer att bidra till att säkra tillräckligt med energi.
– Vi måste ta några åtgärder, även om det har nackdelar. Det är tråkigt om Norge som nation hamnar efter i utveckling, näringsliv och arbetsplatser, säger lokalpolitikern.
– Önskar statens hjälp
I Grue kommun finns inga planer på vindkraft just nu, men enligt borgmästare Rune Grenberg (Ap) har det kommit förfrågningar till kommuner i regionen.
– Det är en utmaning för lokaldemokratin. Inte att fatta beslutet, utan allt som följer av bråket, säger borgmästare Rune Grenberg (Ap) i Grue kommun.
– Det är ganska tufft. Du får allt från att nu ska jag aldrig hälsa på dig mer till att nu kommer aldrig någon att hälsa på dig mer. Hela det registret där, säger han.
Han anser att vetorätten är viktig, men att kommunerna behöver stöd och kompetens.
– Jag vill ha lokaldemokratin på alla sätt, men vi behöver fler förvaltningsorgan som kan hjälpa kommunerna att se detta i ett större sammanhang, säger Grenberg.
Energikommissionen som utsetts av regeringen föreslog en nationell kompetenscentral som kan hjälpa kommuner i vindkraftsfrågor. En sådan central med regionala kontor rekommenderas också i en rapport från Samfunnsbedriftene Energi, Industri Energi, El- och IT-förbundet och Kraftfylka.
– Det är samma handläggare som hanterar verandor och uthus som ska göra detta. Vi har en man på byggnadsärenden, säger Grenberg.
Flera kommuner har på sistone gjort principbeslut mot vindkraft. Men man bör utreda först, anser Grenberg.
– Jag vill veta vad jag säger nej till.
– Positiv utveckling
Förste vice ordförande Odd Stangeland i kommunernas organisation KS vill behålla en kommunal vetorätt i vindkraftsfrågor, men stödjer statliga bidrag.
– Staten kan lätta trycket genom att inrätta regionala kunskapscentra, säger han.
– De bör absolut inte återgå till statliga planer. Det har vi försökt, och vi ser vilket legitimitet och stöd det fick i befolkningen efter en tid. Nu måste vi göra det på ett annat sätt, säger han.
Kraftaktörerna har fått en helt annan respekt för kommunerna efter att de fått större makt i vindkraftsfrågor, anser Stangeland.
– Det är en mycket positiv utveckling, oavsett om det byggs ut eller inte, säger han.
– Bred motvilje
Kvinnherad kommun på Vestlandet bidrar redan med betydande mängder vattenkraft till samhället. Ordförande Vegard Bjørnevik (H) upplever inget tryck för att bygga vindkraft dessutom.
– Jag känner inte av det.
Han berättar om massiv lokal motstånd efter att kommunen utpekades som lämplig för vindkraft i NVEs kontroversiella ramplan för vindkraft från 2019. Planen lades snabbt på hyllan av Solberg-regeringen.
– Det är ett brett motstånd att bygga ut vindkraft i de områden som NVE har skisserat.
– Tror du att vi når Energikommissionens mål om 40 TWh ny energi?
– Då måste vinden vända, och man måste få en helt annan hastighet på utbyggnaderna och projekten, säger han.
– Vad krävs för att din kommun kan överväga eller utreda vindkraft?
– Jag ser ingen öppning för det, som situationen är nu.
Genom att skriva detta innehåll på ett sätt som tilltalar både investerare och allmänheten, kan man förstå hur vindkraftsfrågor påverkar lokalpolitiken och ekonomin. Att ha lokal kontroll över energiprojekt kan ge mer demokrati och öka medvetenheten om hållbar energi. Det kan också påverka investeringsbeslut och företagsutveckling inom energisektorn. Det är viktigt att förstå de olika ståndpunkterna och konsekvenserna av besluten som tas på lokal nivå för att kunna fatta välgrundade beslut och investeringar.
