Det kan bli fem räntesänkningar i Sverige i år, medan Norges Bank har signalerat att vi måste vänta till 2025 här i landet.
Riksbanken sänkte räntan från 3,75 till 3,5 procent på tisdagen. Därmed kan svenskarna jubla efter den andra räntesänkningen i år.
Räntan kan dessutom sänkas ytterligare två eller tre gånger under 2024, meddelade Sveriges centralbank. Det om utsikterna för prisökningen står sig.
Här hemma anser emellertid Norges Bank att räntan “troligen hålls på dagens nivå en god stund framöver”. Den har legat på 4,5 procent sedan december förra året. Senast centralbanken kom med prognoser var signalen att räntan stannar där fram till 2024.
Amanda Sundström, tillförordnad chefstrateg på SEB, pekar främst på att prisökningen har lugnat sig snabbare i Sverige.
– Riksbanken är säkrare på att inflationen stabiliserar sig runt målet. I Norge är inte utsikterna lika goda.
Sundström och Kjetil Martinsen, chefekonom på Swedbank, ser flera centrala faktorer som förklarar varför Sverige redan sänker räntan och troligen kommer att sänka den igen innan Norges Bank startar.
I Norge var kärninflationen, som Norges Bank fäster mest avseende vid, 3,3 procent i juli. I Sverige var KPIF på 1,7 procent. Den samlade prisökningen var också lägre i Sverige. Båda centralbankerna styr mot ett mål om stabil prisökning på två procent. Riksbanken påpekade på tisdagen att prisökningen har minskat och att förutsättningarna för en inflation i linje med målet framöver är goda.
Det har varit svagare ekonomisk tillväxt i Sverige än i Norge de senaste åren. Sundström förklarar att man ser liten risk att den ekonomiska tillväxten ska dra upp prisökningen igen i Sverige, medan en sådan effekt från den inrikes efterfrågan i Norge i större utsträckning är en faktor.
Arbetslösheten är högre i Sverige, och i Norge har arbetslösheten generellt varit låg under lång tid. Löneökningen är samtidigt betydligt högre i Norge. Det ligger an till en norsk löneökning på över 5 procent för andra året i rad 2024. Löneökningen kan påverka prisökningen beroende på hur mycket mer pengar folk har att spendera.
Svenska och norska kronan har båda försvagats kraftigt de senaste åren. Det har också bidragit till att importerade varor har blivit dyrare på båda ställen och påverkat prisökningen.
– Kronkursen kan spela en lite större roll i Norge eftersom den kan påverka löneökningen mer, särskilt inom oljesektorn, säger Sundström.
Det är samtidigt viktigt att notera att skillnaderna inte är så stora om man “zoomar ut” lite, anser Martinsen.
– Det är inte diametralt olika, varken i penningpolitiken eller utvecklingen mellan länderna. Om vi tänker på det, är det några månader tills Norges Bank troligen startar. Det är inom ett år från varandra.
Swedbank-ekonomen framhåller att den svenska ekonomin återhämtade sig snabbare under coronapandemin, medan den norska ekonomin har gått bättre just de senaste åren. BNP-tillväxten sedan 2019 är övergripande “nästan helt lika i Norge och Sverige”.
– Likheterna är större än skillnaderna. Det är inom ramen för det går ganska likadant.
Han påpekar också att många centralbanker runt om i världen nu befinner sig i samma cykel, där antingen har börjat sänka eller snart kommer med den första räntesänkningen efter den kraftiga ränteuppgång som varit.
– Ge det ett halvt år. Vi är inte så långt efter svenskarna.
Analys:
I Sverige har Riksbanken sänkt räntan och signalerar fler sänkningar, medan Norges Bank förväntas hålla räntan oförändrad. Skillnaderna mellan länderna beror på bland annat inflation, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet och löneutveckling. Kronans försvagning har påverkat importpriser och löneökningar. Trots tidigare räntesänkningar i Sverige och förväntade kommande sänkningar, är likheterna mellan länderna större än skillnaderna på lång sikt. Det är viktigt att följa utvecklingen och vara medveten om hur dessa faktorer kan påverka ens ekonomi och finansiella beslut.
