Havvindinvesteringarna i Europa ökade förra året. Att det har tagit lång tid i Norge beror på särnorska förhållanden, enligt chefen för Wind Europe.
Det är mycket uppmuntrande, säger Giles Dickson.
E24 träffade chefen för branschorganisationen Wind Europe under olje- och energimässan ONS i Stavanger. Han är nöjd med att de europeiska investeringarna i havsvind ökade kraftigt förra året, efter en stadig nedgång året innan där det knappt finansierades några nya projekt.
Enligt organisationen investerades cirka 30 miljarder euro i havsvind i Europa förra året. Detta kommer att ge nio gigawatt havsvind. Det motsvarar sex nya havsvindanläggningar av storleken Norges första anläggning.
Havsvindsbranschen har haft motgångar på senare tid, med ökade kostnader, förseningar och nedskrivningar – särskilt i USA. Men det verkar som om det är på bättringsvägen, enligt Wind Europes chef.
Kostnaderna har stabiliserats, intäkterna har ökat, och regeringar har börjat indexera sina auktionspriser, som Storbritannien som har ökat sitt prisutbud med 66 procent. Så nu kommer de att lyckas i sin nästa auktion, efter att den förra misslyckades helt, säger Dickson.
Inom kort kommer Storbritannien att tillkännage vilka som har vunnit i landets sjätte havsvindsrunda. Dickson tror att detta kommer att ge fler gigawatt med ny havsvind.
Om Wind Europe har rätt kommer det att vara en sammanlagd installerad kapacitet på 393 GW år 2030, vilket närmar sig EU:s mål. Handelsblocket har som mål att ha en andel förnybar energi på 42,5 procent år 2030, och detta kommer att kräva en utbyggnad av totalt 425 GW havsvind.
I Norge återstår det sju år innan det första stora havsvindsprojektet ska vara i full drift, efter att företaget Ventyr vann auktionen i mars. Projektet kommer att vara på 1,5 gigawatt.
Storbritannien har redan byggt ut 15 gigawatt havsvind. Den nya Labour-regeringen har planer på att fyrdubbla landets kapacitet till 60 gigawatt år 2030, ett mål som är så ambitiöst att delar av leverantörsindustrin anser det vara omöjligt.
Norge har som mål att bygga ut 30 GW havsvind år 2040.
Norge var inte det första landet i Europa som utvecklade en ram för havsvind, men de senaste åren har vi rört oss framåt, säger Jon Dugstad på Norwegian Energy Partners (Norwp) till E24.
Kostnaderna inom havsvindsbranschen har ökat på grund av räntor och inflation. Det är också press på kapaciteten i leverantörsindustrin. Det gör att aktörerna kan ta högre priser efter att ha förlorat pengar i några år, anser han. På senare tid har också vissa projekt blivit försenade eller inställda.
Det kan ta tid att säkra tillstånd för nya projekt, vilket kan bromsa takten i utbyggnaden. I genomsnitt tar det nio år att få tillstånd, enligt industridirektören Stewart Mullin i den globala vindkraftsorganisationen CWEC.
Saksbehandlingen måste gå snabbare om världen ska nå sina klimatmål, enligt organisationen. Havsvinden kommer också att sakna kapacitet på hamnar och installationsfartyg. Det kan utmana EU:s ambitioner, enligt GWEC. Kina har dock lyckats bygga upp tillräcklig kapacitet både på installation och hamnar fram till 2030, enligt Mullin.
I analysen kan vi se att investeringar i havsvind ökar i Europa, vilket kan påverka marknaden positivt. Norge har särskilda utmaningar med sin inriktning på flytande havsvind, men branschen rör sig ändå framåt. Det är viktigt att följa utvecklingen och se hur detta kan påverka investerare och ekonomin i stort.
