Høyinkomsttagare drar åt svångremmen medan de med lägre inkomster använder kreditkortet oftare, enligt nya siffror från DNB.
Direktör för datatransformation Ine Oftedahl på DNB.
Publicerad: För mindre än 20 minuter sedan
De med lägst inkomst använde kreditkortet 19 procent oftare i augusti jämfört med samma tid förra året. Det visar siffror från DNB om människors kortanvändning i augusti. Siffrorna är “en oroande början”, säger Ine Oftedahl, direktör för datatransformation på DNB. DNB kunde se att människor började dra åt svångremmen före sommaren, men släppte lite på den när semestern skulle betalas. Nu i augusti har den generella konsumtionen ökat igen – särskilt för dem utan bostadslån.
“Och om man granskar lite mer är en del av denna ökning tyvärr driven av kreditkortsanvändning”, säger Oftedahl. Det borde vara en grupp med lite mer kontinuitet, påpekar hon. “Men i den gruppen finns det ännu fler pensionärer, studenter och de ekonomiskt mest utsatta. Det är de som inte kommer in på bostadsmarknaden.”
“Tallena förklaras till stor del av att sommaren kommer plötsligt, och människor som inte har så mycket extra pengar ändå vill väldigt gärna åka på semester. Då kommer kreditkortet fram.”
Överskottssparandet ligger samtidigt 8 procent under förra året. “Det är den lägsta nivån denna grupp har haft sedan vi började mäta”, säger Oftedahl. Förra veckan kom siffror från Norsk Gjeldsinformasjon, som visar att den totala konsumtionskrediten i Norge vid ingången till september låg på 167,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 2,7 miljarder kronor den senaste månaden.
“Det är inte fel att använda kreditkort”, säger Oftedahl. “Problemet är om detta går till räntebärande. Vi ser att när man tömmer sparkontot finns det inte lika mycket kvar för att betala kreditkortsräkningen. Denna trend är en oroande början.”
“De med höga inkomster har nu dragit åt svångremmen ganska bra och har hittat balansen. Men det är de som är ‘cash cow’ i norsk näringsliv och får hjulen att snurra. När de drar åt svångremmen bara lite, så får det en väldigt stor effekt”, säger Oftedahl. “På ena branscher kan det nu börja visa sig i kortanvändningen. Men enligt DNBs siffror återstår det att peka exakt var.”
Det blir spännande att se för utelivet och kategorier inom varuhandeln, där dessa står för över 50 procent. Vad väljer denna grupp att prioritera? Uteliv eller varuhandel? Det kan få ganska stora ringvirkningar.
Analys:
Artikeln beskriver hur människors konsumtionsbeteende förändras baserat på deras inkomstnivå. Medan höginkomsttagare drar åt svångremmen och sparar mer, ökar kreditkortsanvändningen bland de med lägre inkomster. Detta kan leda till ökad skuldsättning och ekonomiska utmaningar för vissa grupper. Det är viktigt att vara medveten om hur ens personliga ekonomi påverkas av konsumtionsbeslut och att göra kloka val för att undvika ekonomiska problem.
