Prisutvecklingen i Sverige sjönk mer än förväntat i augusti
Prisutvecklingen i Sverige har stadigt sjunkit sedan toppen i slutet av 2022, och den har sjunkit snabbare än marknaden förväntade sig.
Enligt färska siffror från Sveriges statistikbyrå SCB såg prisutvecklingen ut så här i augusti:
– Prisökningen sjönk till 1,9 procent, jämfört med 2,6 procent i juli.
– Den så kallade KPFI-inflationen, som är konsumentprisindexet utan förändringar i räntekostnader, hamnade på 1,2 procent, jämfört med 1,7 procent i juli.
Det förväntades att inflationen skulle falla, men både den generella prisökningen och KPFI-inflationen sjönk mer än förväntat.
Enligt uppskattningar från Bloomberg förväntades en prisökning på 2,1 procent i augusti.
Lägre energipriser
Från juli till augusti sjönk priserna med 0,6 procent.
– Inflationsnivån minskade i augusti, vilket till stor del kan förklaras av lägre energipriser, säger Caroline Neander, som arbetar med statistik på SCB, i ett uttalande.
– Framöver kommer prisutvecklingen i Sverige att påverkas av högre bostadskostnader, enligt statistikbyrån.
Kan öppna för räntesänkningar
Riksbanken sänkte redan räntan i maj till 3,75 procent, innan den i augusti sänktes ytterligare till 3,50 procent. Samtidigt justerade centralbanken ned tillväxtutsikterna.
Efter räntebeslutet i augusti öppnade centralbanken för ytterligare två eller tre sänkningar under året.
Även om inflationsstatistiken kan öppna för räntesänkningar måste Riksbanken – precis som Norges Bank här hemma – ta hänsyn till räntenivån utomlands med tanke på kronkursen. Den så kallade räntedifferensen, alltså skillnaden i olika länders räntenivåer, kan påverka en länders valutakurs. Ökade räntor kan göra ett land mer attraktivt för investerare eftersom avkastningen blir större. Det ökar i sin tur efterfrågan på valutan och stärker kursen.
Sveriges styrränta var negativ i fem år innan den sänktes till 0 procent år 2020. Riksbanken började höja igen på våren 2022.
Analys:
Prisutvecklingen i Sverige har sjunkit mer än förväntat i augusti, vilket kan påverka både hushållens ekonomi och Riksbankens beslut om framtida räntesänkningar. Med högre bostadskostnader i sikte kan det bli en utmaning att hålla inflationen på en stabil nivå. Samtidigt kan en svagare krona påverka importpriserna och därmed påverka den totala ekonomin. Det är viktigt att följa utvecklingen på marknaden och ta hänsyn till internationella faktorer för att fatta informerade ekonomiska beslut.
