Mindre nervdaller, men med James McAvoy på topphumör
FILMRECENSION. I remaken av obehagliga ”Speak no evil” tillbringar två familjer en mardrömshelg tillsammans. THRILLER. Louise och Ben Dalton (Mackenzie Davis och Scoot McNairy) är på semester i Italien med dottern Agnes (Alix West Lefler) när de över en pensionatmiddag bondar med en annan semestrande familj. Några glas vin senare har de redan blivit inbjudna till en återträff framåt hösten hemma hos Paddy (James McAvoy), Ciara (Aisling Franciosi) och deras son Ant (Daniel Hough) på den engelska landsbygden. Väl där visar det sig att värdparet inte är rädda för dålig stämning. Inte alls. “Speak no evil” bygger på den danska filmen från 2022 med samma namn, och är till förvånansvärt stora delar en ren blåkopia – men medan originalet är något av det mest obehagliga som gjorts i genren på flera år är man med “Eden Lake”-regissören James Watkins i betydligt tryggare händer. På inte så mycket gott som ont i sammanhanget, och de förändringar som gjorts bidrar mest till att spä ut chockverkan och mardrömsmörkret med övertydligheter och action. Impulsen att skrika TAG HJEM FOR HELVEDE mot duken blir inte lika stark, och man är inte i närheten av lika mentalt manglad och nervskör när eftertexterna börjar rulla. Med det sagt är inte det här heller någon behaglig upplevelse – men klart sevärd, och med en Eternal Flame-sjungande James McAvoy på otäckt topphumör. Visas på bio.
Analysis:
I denna filmrecension av “Speak no evil” diskuteras den nya versionen av filmen och jämförs med originalet från 2022. Med regissören James Watkins vid rodret får vi en annorlunda upplevelse som trots vissa förändringar fortfarande lyckas leverera en spännande och sevärd thriller. Med skådespelare som James McAvoy i toppform är filmen väl värd att se för de som gillar nervkittlande spänning på bioduken. Genom att ta del av denna recension kan tittare få en bättre förståelse för vad de kan förvänta sig av filmen och hur det kan påverka deras filmupplevelse.
