Utsikter om kraftig ökning av nätleie skapar debatt – KrF vill damma av sitt förslag om att avskaffa nätleien och istället täcka den genom statsbudgeten.
Det verkar som att utbyggnaden av elnätet kan komma att finansieras genom skattsedeln istället för elräkningen.
– Varför i hela friden ska elnätet finansieras på ett så ojämlikt sätt som det görs idag? frågar energipolitisk talesperson Kjell Ingolf Ropstad (KrF).
– KrFs förslag är att staten bygger och underhåller elnätet på samma sätt som annan infrastruktur i Norge. Det skulle vara mer rättvist, eftersom de med högst inkomst betalar mer i skatt, säger han.
KrF-ledaren jämför detta med när TV-licensen togs bort. Istället för att användarna betalar fördelar staten miljarder till NRK genom den årliga statsbudgeten.
– Avskaffandet av TV-licensen blev en stor framgång eftersom omställningen både bevarade förutsägbarheten för NRK och samtidigt skyddade minimipensionärerna då de inte betalar skatt, säger Ropstad.
Nätleien förväntas öka markant
NVE nyligen meddelat att nätleien förväntas öka med cirka en fjärdedel fram till 2030.
Detta har lett till en ny debatt om vem som ska betala för utbyggnaderna. Hela 170 miljarder ska investeras i elnätet under denna period, enligt NVE.
Regeringen bör uppfylla sitt löfte från 2021 om att jämna ut nätleien, krävde branschorganisationen Distriktsenergi tidigare denna vecka.
– Vi har varit skeptiska
När KrF föreslog att avskaffa nätleien för två år sedan var mottagandet svalt, bland annat från Distriktsenergi, enligt NRK.
– Ser det annorlunda ut nu?
– Utsikterna om ökad nätleie kan påverka den allmänna acceptansen, så jag förstår att sådana förslag kommer, säger Knut Lockert på Distriktsenergi till E24.
– Vi har varit skeptiska till att ta detta över skatteräkningen. Vi fruktar att det kan påverka nödvändiga nätinvesteringar om det är Stortinget som ska bevilja dessa pengar år för år, säger han.
Lockert fruktar att det kan byggas för lite nät om Stortinget ska bevilja pengar till nätet i konkurrens med många andra goda ändamål.
– Vi kan inte riskera att hamna i en situation där Stortinget säger att de miljarder som behövs för nätutbyggnad hellre ska användas till sjukhus, säger han.
– Samtidigt kanske man måste tänka nytt om nätleien, eftersom den håller på att nå en krävande nivå. Om staten eventuellt ska täcka mer av kostnaderna måste det göras på ett förutsägbart sätt, säger Lockert.
– Dyrt oavsett
Också riksdagsledamot Sofie Marhaug (R) är oroad över den förväntade ökningen av nätleie.
– Jag tror att det är väldigt frustrerande för många kunder. Människor har betalat nätleie i många decennier redan, och sen får de veta att det bara ska öka. Strömpriserna är också mycket varierande, och jag tror att det upplevs ekonomiskt oväntat, säger Marhaug.
– Vad tycker du om att avskaffa nätleien och täcka det över skatteräkningen istället?
– Det kan bli dyrt för vanliga människor oavsett. Det kommer vi inte undan. Det jag tycker är bra är att vi får en debatt om nätleien. För att sänka priset måste vi diskutera vilket nät vi ska bygga ut, säger hon.
Hon fruktar bland annat att utbyggnaden av ett eget elnät till havs kan kosta nätets kunder dyrt.
– Jag tycker att det är en dålig idé. Kraftutbyggnad till havs kommer att bli mycket dyrt, och nätet kommer att bli mycket dyrt.
I Sverige var det planerat att nätets kunder skulle täcka kostnaden för ett havsnät på mellan 30 och 42 miljarder svenska kronor, men Sverigedemokraterna fick detta borttaget i Tidö-avtalet med den nya regeringen. Marhaug är öppen för liknande åtgärder i Norge.
– Det är bättre än att skicka en gigantisk nätkostnad till var och en.
– Samhället gynnas
Energidepartementet har ännu inte svarat på E24s frågor om KrF:s förslag att avskaffa nätleien.
Geir Jørgensen (R) frågade nyligen energiminister Terje Aasland vad regeringen gör för att hålla nätleien så låg som möjligt.
“Det är viktigt för mig att nätleien ligger på en överkomlig nivå för kunderna”, skrev Aasland i ett svar denna vecka.
“Nätinvesteringarna vi står inför gynnar hela samhället. Investeringar i ökad nätkapacitet bidrar till att fler kan anslutas till nätet och öka sin elförbrukning, vilket i sin tur bidrar till att trygga befintliga arbetstillfällen, minska utsläppen och underlätta för ny, grön industri. Investeringar i nätet kommer också att bidra till att minska prisvariationerna mellan olika delar av landet”, skrev Aasland.
