Statsbudgetet för 2025 ska presenteras av finansminister Trygve Slagsvold Vedum på måndag den 7 oktober. Oljefonden är rekordstort. Kommer den norska ekonomin att gå överstyr om mer oljepengar används?
Enligt handlingsregeln ska oljepengsanvändningen anpassas så att realvärdet av oljefonden upprätthålls. Det innebär att oljepengsanvändningen i normala tider ligger lite under 3 procent av oljefondets värde. Men med en ökning på cirka 2 800 miljarder kronor hittills i år blir utrymmet för finanspolitiken betydligt större framöver.
I SSBs senaste konjunkturrapport har vi antagit att oljepengsanvändningen kommer att ligga runt 2,5 procent av oljefondets värde i de kommande åren, långt under handlingsregelns gränslinje. Vad kommer att hända med räntan om mer av det kortsiktiga handlingsutrymmet används?
Finanspolitiska åtgärder har olika effekter. I SSBs konjunkturrapport har vi analyserat effekterna på den norska ekonomin av att öka den offentliga penninganvändningen genom fyra olika finanspolitiska åtgärder: 1) ökad statlig konsumtion, 2) ökade statliga investeringar, 3) skattesänkningar för personer och 4) ökad bistånd. Vi har tittat på fallet där oljepengsanvändningen från och med nästa år ökar med 30 miljarder kronor varje år från 2025 till 2027, jämfört med vad vi har antagit i prognoserna.
Om den ökade oljepengsanvändningen på 30 miljarder kronor går till statliga investeringar eller statlig konsumtion påverkas efterfrågan direkt och skapar ett tryck i ekonomin som centralbanken motverkar genom att höja räntan. Analysen visar att räntan efter tre år kommer att höjas med 0,3 procentenheter vid ökade statliga investeringar och 0,5 procentenheter vid ökad statlig konsumtion.
Om den ökade oljepengsanvändningen på 30 miljarder kronor går till skattesänkningar för personer eller ökat bistånd kommer räntan knappt att påverkas. Det beror på att det tar tid innan skattesänkningen påverkar efterfrågan: hushållen spenderar inte hela inkomstökningen på konsumtion, utan sparar en del, och av det de spenderar på konsumtion importeras nästan en tredjedel. I fallet med ökat bistånd har vi antagit att dessa medel överförs oavkortat till multilaterala organisationer, och åtgärden kommer därför inte att påverka den ekonomiska aktiviteten på fastlandet eller räntan.
Effekten av ökad oljepengsanvändning kommer alltså att bero på hur pengarna används. Även om det är möjligt att öka oljepengsanvändningen utan att räntan höjs, förutser vi ändå i våra prognoser att oljepengsanvändningen kommer att ligga kvar på cirka 2,5 procent av oljefondets värde fram till 2027. Detta beror på att handlingsregeln ska ta hänsyn till flera faktorer. Den ska bidra till att jämna ut svängningar i ekonomin och säkerställa en fördelning av oljepengarna över flera generationer.
Staten har ett framtida täckningsbehov på grund av en åldrande befolkning. Det innebär att utgifterna kommer att öka mer än intäkterna om inga åtgärder vidtas. Genom att inte använda det kortsiktiga handlingsutrymmet fullt ut de närmaste åren minskar det framtida täckningsbehovet.
Det är alltså hänsyn till den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och önskan om en mer stabil utveckling av skatter och offentliga utgifter som talar för att oljepengsanvändningen hålls tillbaka de kommande åren, inte att olika finanspolitiska åtgärder nödvändigtvis skapar så stort tryck på räntan.
