Den svaga kronkursen påverkar norske studenter i England – Expert Investment Manager Analyserar
LONDON (E24): Den svaga kronkursen har lett till kraftigt prisökning för norska studenter i England. Antalet norrmän som studerar utomlands minskar.
– Om du inte har pengar från hemmet eller har jobbat väldigt mycket vid sidan om studierna, har du ingen chans att bo här, säger Eleni Berg Knudsen (22) om att vara utlandsstudent i London i en tid med historiskt svag krona. E24 träffar henne och medstudenten Ella Sæthrum Skard (20) en varm höstdag i universitetsområdet Bloomsbury, bland ärevördiga byggnader och livliga gator.
Denna vecka börjar det korta och intensiva höstsemestern på allvar. Innan dess måste skolavgifter för hela året vara betalda. För Eleni, som är i sitt tredje år på business- och marknadsföringsstudiet vid University of Westminster, har skolavgifterna skjutit i höjden från 155 000 till 200 000 norska kronor på grund av valutaförändringar.
– Jag har jobbat över 100 procent när jag har varit hemma. Man måste antingen få hjälp hemifrån eller jobba vid sidan om, säger Eleni, som också är ANSAs landsledare i Storbritannien.
Ella, som måste få ekonomiskt stöd från hemmet, håller med. Som student inom grafisk design vid London Metropolitan University känner hon också av trycket.
– Du kan inte förlita dig på det du får från CSN. Det är för lite, säger 20-åringen från Sarpsborg.
Eleni och Ella berättar om en studievardag där kronkursen spelar en särskilt viktig och ibland bekymmersam roll. I den brittiska huvudstaden finns några av världens bäst rankade universitet, och staden är populär bland studenter från alla världsdelar. Bland norska utlandsstudenter är Storbritannien det mest populära landet.
– Får inte tillräckligt med stöd
Studenterna berättar att den ekonomiska situationen alltid ligger i bakhuvudet. För två år sedan, när de först kom till England, var kursen 11,5 kronor för ett pund. Nu är kursen 14 kronor.
– Hur ofta kollar ni valutakursen?
– Varje dag, säger båda utlandsstudenterna samstämmigt.
– Det ligger alltid i bakhuvudet. Jag kollar kursen hela tiden. Allt har ju blivit dyrare, även med inflation och brexit, säger Ella.
Studenterna har samtidigt valt en av Europas dyraste städer.
– Vi har valt att bo här, och det är en dyr stad. Problemet är att kursen är så hög, och vi får inte tillräckligt med stöd. Men vi ser det som en investering, och nu måste vi sitta i det, säger Eleni och påpekar att om man hoppar av studierna omvandlas allt stöd till lån.
Skolavgifterna i pund är satta för hela studieperioden. Samtidigt måste de flesta betala hyra för antingen en halv eller hel år i taget, och därmed måste studenterna lägga ut stora belopp i början av läsåret.
– Jag kan tänka mig att vissa blir tvungna att hoppa av loppet, för de har inte möjligheten att lägga ut och betala så stora summor. Då sitter de kvar med ingenting, säger Eleni.
Färre utlandsstudenter
Utlandsstudenterna Ella och Eleni anser båda att utvecklingen kan resultera i en orättvis fördelning där endast de med tillräckliga resurser har råd att studera utomlands. En rapport från Lånekassen visar att antalet norska studenter utomlands är på det lägsta sedan läsåret 2010–2011, med undantag för coronåren.
Det är särskilt i Storbritannien som nedgången har varit störst, där antalet studenter har minskat från 5 800 till 2 900. Efter brexit ökade universitetens skolavgifter för utländska studenter, och i rapporten hänvisar Lånekassen till den svaga kronan som en möjlig orsak till fallet i antalet utlandsstudenter.
– Utvecklingen är mycket olycklig. Det kommer färre studenter, helt enkelt för att folk har inte råd med det, säger Ella.
– Det skapar en snedvridning som strider mot principen om lika möjligheter för alla, säger Eleni.
Studenterna efterlyser mer stöd från Lånekassen för att hantera den svaga kronkursen och de ökade kostnaderna för att studera i England.
– De senaste åren har varit helt galna när det gäller kronförsvagningen. Därför skulle vi önska att Lånekassen kunde hjälpa oss mer, säger Eleni.
Studenter som tar utbildning utomlands kan få grundlån och skolpengsstöd från Lånekassen. Men medan grundlånet förblir oförändrat, blir skolpengsstödet valutajusterat.
– När vi ska betala ut pengarna, kollar vi om valutan för skolavgifterna har förändrats med mer än ett procentenhet jämfört med valutakursen Lånekassen har fastställt för läsåret, förklarar Hanne Bjertnes, senior kommunikationsrådgivare på Lånekassen, i ett e-postmeddelande till E24.
Valutakursen Lånekassen använder som utgångspunkt är kursen per 1 april, och därmed tas inte nedgången i kronkursen under året hänsyn till.
Kronans kollaps
Nils Kristian Knudsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att kronförsvagningen är ett resultat av flera faktorer, inklusive inflationsförsiktighet, efterföljande höga räntor och förändrade attityder på valutamarknaden som har lett till försäljning av mindre valutor som den norska.
– Kronan har varit föremål för en mycket stor försvagning på bred front, säger Knudsen.
Kontrasten i valutaändringarna blir större särskilt på grund av att pundet var under press för cirka två år sedan. Runt Liz Truss’ regering 2022 var det lågt förtroende för Storbritanniens ekonomiska utsikter. Sedan vände det.
– Nu har vi fått en motsatt utveckling där man har mer tro på investeringar där, så pundet har gjort det mycket bra, säger Knudsen.
Därmed blir det dyrare att ha norska kronor i Storbritannien och London.
– Man bör inte resa till England om man inte har en tydlig ekonomisk plan, säger utlandsstudenten Ella.
Vill inte öka stödet
Även om norska studenter utomlands märker av konsekvenserna av den svaga kronkursen, planerar inte regeringen och statssekreterare Ivar Prestbakmo (Sp) att öka stödet ytterligare.
– Det är väldigt många i vårt samhälle, inte bara studenter, som märker av effekterna av hög prisökning och svag kronkurs, säger Prestbakmo på Kunnskapsdepartementet.
Han anser att Norge redan har bra stödordningar för utlandsstudenter jämfört med andra länder. Studenter som reser ut får mer stöd än de skulle fått vid studier i Norge.
– Vi har inte planerat att ändra detta, säger statssekreteraren.
