Med en växande oljefond som andra länder bara kan drömma om, anser chefsökonomen att det är märkligt att kritisera att den offentliga penninganvändningen har ökat över tiden.
KRONFÖRSLAGET kan inte helt förklaras med lägre produktivitetsökning, menar chefsökonomen Marius Gonsholt Hov på Handelsbanken. Foto: Terje Bendiksby, NTB
Publicerad: Publicerad: För mindre än 20 minuter sedan
Måndag presenterar regeringen sitt förslag till statsbudget för nästa år. I samband med detta kritiserade chefsökonomen Frank Jullum på Danske Bank vad han kallar “meningslös” användning av pengar och en försvagad krona.
Hans motpart på Handelsbanken reagerar, eftersom han anser att den svaga produktivitetsökningen här hemma inte helt förklarar den svaga kronan.
– Vi har ett oljefond som andra länder avundas. Syftet är att det ska gynna befolkningen, även nuvarande generationer. Alternativet är att vi sparar oss till evigheten, säger Hov till E24.
Oljefonden närmar sig nu 19 biljoner kronor. Handlingsregeln är utformad för att se till att vi inte spenderar mer än avkastningen, så att även framtida generationer får ta del av pengarna.
– Så länge fondet växer över tid, och vi ska skörda den reala avkastningen av det – det är det sätt vi får njuta av pengarna även idag – handlar det främst om hur pengarna ska fasas in i ekonomin, säger Hov.
– Det handlar om överföringar jämfört med skattesänkningar, men det handlar ändå om oljepengar, fortsätter han.
Kan inte förklara all kronesvekkelse
Medan Jullum pekar på att kronesvekkelsen kan hänga samman med svagare produktivitetsökning och ökad offentlig penninganvändning, är inte Hov helt övertygad om det.
– Alla är överens om att ökad produktivitetsökning är bra. Det är också bred enighet om att relativ produktivitetsutveckling är viktig för valutakursen. Och att produktivitetsökningen har försvagats mer de senaste tio åren, det råder ingen tvekan om.
– Men det lämnade intrycket är att det har stoppat helt upp här i Norge, och att vi därmed har förlorat terräng till andra länder. Men försvagningen av produktivitetsökningen är inte enbart norsk företeelse, säger Hov.
Han påpekar att även om produktivitetsökningen har minskat i Norge, är den högre än i Euroområdet. Det skulle därför inte motivera en kronesvekkelse på över 40 procent mot euro de senaste tio åren.
– Därför har jag lite svårt att förstå detta produktivitetsargument som man har hört i olika varianter, även om man antar att valutamarknaden är framåtblickande.
– När man ska förklara kronesvekkelsen är det lätt att rida på sina egna politiska käpphästar, både till höger och vänster, tillägger han.
– Men i verkligheten är förklaringarna till den svaga kronkursen ungefär lika många som deltagarna i debatten, säger Hov.
Hellre skattesänkningar?
Hov är tydlig med att han på vissa punkter håller med Jullum.
– Personligen tycker jag att det finns utrymme för att sänka skatten på arbetsinkomster som ett alternativ till att fasas in oljepengar, säger han.
Han tillägger att han är “närmast principiell motståndare till en politik som handlar om att plocka vinnande näringar”.
– Alltså subventioner till utvalda näringar. Det arbetet gör marknaden, säger Hov.
I regeringens meddelande om ekonomin på lång sikt (perspektivmeddelandet) varnas det emellertid för bristande täckning av utgifterna framöver.
– Utsikterna pekar på ett behov av täckning framåt, förutsatt att dagens välfärdsordningar och skattesystem bibehålls. Men sådana prognoser är osäkra. Om arbetsutbudet och produktivitetsökningen ökar mer, kommer framtida obalanser mellan det offentligas intäkter och utgifter att minska, säger han.
Analys: Artikeln diskuterar den ökande offentliga penninganvändningen i Norge och kopplar den till den svaga kronan. Chefsökonomen vid Handelsbanken förklarar att oljefonden bör gynna nuvarande och framtida generationer, och diskuterar olika sätt att använda fonden för att gynna ekonomin. Diskussionen kring produktivitetsökningens påverkan på kronan och förslag om skattesänkningar som ett alternativ till penninganvändningen tas också upp. Sammantaget är det viktigt att förstå hur dessa ekonomiska beslut och förändringar kan påverka individernas liv och finanser på lång sikt.
