Bristen på vårdpersonal på Sveriges förlossningskliniker under sommaren är något utav en följetong. Årets semesterperiod är inget undantag. Över hälften av regionerna har inte tillräckligt med barnmorskor för att klara bemanningen, enligt en enkät som TT skickade till regionerna i juni.
Bharti Singh bor i Klagshamn i södra Malmö och väntar sitt andra barn. Första barnet, dottern Naya, kom till världen under julledigheten 2022 på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö.
Förlossningen – som präglades av personalens tidsbrist – har satt sina spår i Bharti Singh.
– Upplevelsen har färgat tiden efter förlossningen och hela den här graviditeten, säger hon.
I tio dagar låg hon på BB i Malmö med havandeskapsförgiftning och högt blodtryck. Vårdpersonalen hade knappt tid för att visa empati eller förklara vad som pågick, enligt Bharti Singh. Emotionellt stöd riskerar att bortprioriteras vid tidsbrist, enligt vårdpersonal som DN pratat med.
Efter sitt akuta kejsarsnitt var hon ensam kvar på rummet, hennes man fick inte stanna nattetid, så hon bad en undersköterska om hjälp för att gå på toa. Det fick hon inte. I stället hasade hon sig längs golvet till och från toan.
– Jag höll på att ramla ur sängen. Det var som att någon knivhögg mig i magen, säger hon.
I eftervården tycker hon att vården gjorde misstag som hon tänkt anmäla till patientnämnden. Men det är främst de känslomässiga konsekvenserna som hängt kvar.
– Det påverkade min anknytning efter förlossningen. Upplevelsen tog bort mycket av glädjen av att bli förälder, säger Bharti Singh.
Göran Lingman, tillförordnad verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sus, skriver i ett mejl till DN att han inte känner till Bhartis fall och att födande ska få hjälp och stöd efter behov oavsett tid på året.
Nästa barn beräknas komma den 10 augusti. I Malmö, där Bharti Singh ska föda, försöker man nu lösa barnmorskebristen med tolvtimmarspass.
– Vi hade att välja på att dra in semestrar eller besluta om tolv timmars arbetspass och valde då detta, skriver Göran Lingman.
Enligt honom har förlossningen på Sus en barnmorska per födande och bemanningen har förbättrats jämfört med förra året.
Bharti Singh jobbar själv på Sus som läkare på en annan avdelning. Hon tycker att tolvtimmarspass är ohållbart – för både personal och patienter.
Åsa Mörner, legitimerad barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet, säger att bristen på kompetens och personal gör att de kan tvingas prioritera bort vissa moment.
– Det finns nog inget generellt svar på vad som påverkas och prioriteras bort. Men om det är färre i tjänst hinner du inte alltid dubbelkolla, konsultera kollegor och tänka på vad som behöver göras och då är det större risk att det uppstår vårdskador, säger hon.
Enligt Eva Nordlund, ordförande på Svenska Barnmorskeförbundet, påverkar tidsbristen under semesterperioden främst vårdpersonalens arbetsmiljö.
– Om man är väldigt få kanske det kontinuerliga stödet minskar. Som vi vet är så viktig för de födande och ökar känslan av trygghet, säger hon.
Bharti Singh har gått på mottagningen för förlossningsstöd inför den stundande förlossningen. Det framgår i hennes journal, vilket enligt henne innebär att hon kan få extra mycket stöd.
– Så vill man att det alltid ska vara. Men det finns en prioriteringslista och man hamnar högt upp på den om man gått på mottagningen, säger hon.
– Det i sig känns orättvist. Ska man behöva ha en dålig upplevelse för att kunna få en bra?
Har du förlossningsrädsla?
– Det skulle jag inte säga. Jag är rädd för att jag inte ska få den vård, omsorg och medmänsklighet som jag förtjänar, svarar hon.
Semesterläget inom förlossningsvården ser olika ut runtom i landet. I Region Örebro har bemanningssituationen förbättrats jämfört med tidigare år medan kliniker i Lycksele och Örnsköldsvik håller stängt under sommaren. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping har huvudskyddsombudet larmat om en ohållbar arbetssituation på kvinnokliniken.
Bharti Singh tycker det är orättvist att den vård man får kan påverkas av när och var man föder. Åsa Mörner från Vårdförbundet håller med.
– Jämlik förlossningsvård årstidsmässigt och geografiskt – det har vi ju inte, säger hon.
Analyserar vi detta innehåll ser vi att bristen på vårdpersonal inom förlossningsvården under sommaren har resulterat i negativa konsekvenser för både patienter och vårdpersonal. Detta kan leda till sämre vårdkvalitet, ökad risk för vårdskador och en försämrad arbetsmiljö för vårdpersonalen. Det är viktigt att åtgärder vidtas för att säkerställa en jämn och tillräcklig bemanning inom förlossningsvården oavsett tid på året och var i landet för att garantera en trygg och kvalitativ vård för alla födande.
