Två svenska bragder, men de flesta fick bara se en: Warner Bros Discovery Midi Maxi Efti får sända OS. OS i Paris, dag 6. Tom-Peng-Pung. Tripp-Trapp-Truls. Jag vaknade med ett ryck i natt, klockan stod på 03.34. Det vanliga nattliga pinkeriet? Absolut. Men den här natten fick jag också tag i ett grunnande som jagat mig i flera dagar. – FÅTÖLJERNA! Visst är det så. Den mintgröna färgen på handbollsgolvet, jag har sett den i OS-sammanhang förut, och i natt kom jag på det. Tv-sporten hade samma färg på fåtöljerna i OS-studion när de sände från Sarajevo-spelen 1984. Skönt, att kunna gå vidare.
Om någon vecka ska vi få kattungar, det kan vara så att de kläms ut när Paris-OS pågår och jag är bortrest. Oavsett, jag har redan bestämt vad kattungarna ska heta. John Carlos, Tommie Smith och Grit Breuer. Blir det en fjärde får han, eller hon, vi kanske jobbar ickebinärt, heta Möregårdh. Svensken är vidare i bordtennisturneringen och nu är det Truls-feber överallt förutom hos Kanal 5.
Simexperten är helt fenomenal. Max, Discovery, eller ”WBD” (vad fan är det ens?) som en gammal chef som studsat runt på olika hitte-på-jobb inom koncernen började kalla OS-gänget på onsdagskvällen. ”WBD” hade valt att visa Sarahs lopp och blåsa svenska tv-tittare som bara har Femman på bordtennis-konfekten. Jag skrev en krönika om prioriteringen och fick en mejlskörd som skulle kunna liknas vid en gräshoppsinvasion vid Afrikas horn. För en herrans massa år sedan kunde teve växla mellan två sändningar, till och med fälla in någonting pågående i bild, men det gick inte den här kvällen. Märkligt.
När Truls Möregårdh slog in matchbollen i åttondelen. De släppte alltså inte in pingisens avgörande bollar. Teve – som om det vore 1960. ”WBD”. Låter som en pandemi. Och… är nog det. Björn Geijer och Pär Gerell kommenterar bordtennisen och gör det fint. Geijer, förr på Radiosporten, har en dunlätt röst som han verkligen tar hand om på rätt sätt, bredvid sitter Gerell och kan all bordtennis som finns och försöker så gott han kan förklara den.
Bryr sig inte ett skit. När seglingarna pågick för fullt under dagen satt kanalens kommentatorer och kommenterade damernas segling till herrarnas tävlingar. De visade herrarna, men kommenterade damerna. Har ni varit med om det tidigare? Tack och lov, för ”WBD”, var det ingen som kollade. Tack och lov, för ”WBD”, har ingen någonsin känt. Min oerhört seglingsintresserade granne har inte sett en sekund, och kommer inte göra det heller. – Har inte Femman, sade han härom dagen. Skit samma. De visar ändå bara simning. Seglingskommentatorerna uppmanade tittarna som följde herrarnas segling, fast de kommenterade damerna, att ta fram datorn och följa damernas segling, som de kommenterade men inte visade några bilder från, via någon slags GPS-tjänst på datorn. ”WBD”. Dessutom rapporterar mina kollegor i Paris att tv-bolagen och de aktiva har tröttnat på att vänta på ”WBD”. – De kommer alltid för sent, sade en aktiv. Behöver jag säga att de sänder sitt sista OS och inte bryr sig ett skit, eller har ni förstått det redan?
Analys: I detta inlägg diskuteras bristerna i TV-sändningarna av OS-evenemangen, med fokus på prioriteringar och felaktiga kommenteringar. Det betonas hur viktigt det är att ha kunniga och engagerade kommentatorer för att skapa en bra tittarupplevelse. Samtidigt pekas det på bristande intresse och oengagerade produktioner som kan påverka tittarnas engagemang och uppfattning av evenemangen. Det är viktigt att TV-bolagen tar till sig feedback och förbättrar sina sändningar för att tillfredsställa tittarnas behov och intresse.
