Underdekningen har ökat sedan Erna Solberg presenterade de senaste uppskattningarna för statens finanser.
Finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp) presenterar Perspektivmeldingen 2024. Foto: Amanda Pedersen Giske / NTB
Publicerad: 9 augusti 2024 11:55
Uppdaterad för mindre än 20 minuter sedan
Fredag presenterar finansminister Trygve Slagsvold Vedum (Sp) en perspektivmelding med färska uppskattningar av statens framtida intäkter och utgifter.
Utmaningarna har varit kända länge: Från cirka år 2030 förväntas statens utgifter öka snabbare än intäkterna, bland annat på grund av att andelen äldre i befolkningen ökar.
Samtidigt förväntas tillväxten i Oljefonden sakta ner med tiden.
Detta utmanar hållbarheten i de offentliga finanserna. Det kan kräva impopulära åtgärder, som ökade skatter eller nedskärningar i välfärden.
Perspektivmeldingen understryker behovet av att öka arbetsdeltagandet för att säkerställa att Norge är en bra plats att bo på, även år 2060. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att få fler i arbete och behålla dem där. Det är ett mål att minska sjukfrånvaron och förebygga avhopp från arbetslivet, säger Vedum i ett pressmeddelande.
Ökningen i antalet unga förtidspensionärer under de senaste 20 åren måste vändas, och det måste bli bättre möjligheter för unga som idag får stöd att komma i arbete eller utbildning, säger han.
Utgifterna växer snabbare än intäkterna
“Beräkningarna i meldingen visar att om kursen inte justeras under tiden, kommer utgifterna för välfärdsstaten över tiden att öka med cirka 7 miljarder kronor mer per år än intäkterna, när dagens välfärdsordningar och skattesystem vidmakthålls”, skriver regeringen i meldingen.
Det förutsätts att standarden på offentliga tjänster fortsätter att öka något, men betydligt mindre än de senaste decennierna.
“Som andel av fastlandsökonomien beräknas täckningsbehovet för offentliga finanser öka till 6,2 procent år 2060”, skriver regeringen.
Således är underdekningen för framtida budgetar större än vad Solberg-regeringen uppskattade i föregående perspektivmelding 2021.
“Obalanser mellan utgifter och intäkter kan täckas genom lägre tillväxt i offentliga utgifter eller högre tillväxt i intäkterna, till exempel genom ökad arbetsmarknadsutbud eller bättre resursanvändning inom offentlig förvaltning”, skriver regeringen.
I meldingen förutsätter regeringen att dagens skattesystem vidmakthålls.
Anledningen till att staten saknar mer än tidigare är att tillväxten i offentliga utgifter förväntas bli högre än tidigare uppskattat, samt den nya försvarsatsningen som regeringen har meddelat, enligt meldingen.
“Ökad spänning i världen kräver att vi använder fler samhällsresurser på försvar och nationell beredskap”, säger Vedum.
Tror att Oljefondets tillväxt kommer att avta
Staten kommer så småningom att få in mindre pengar från olje- och gasbranschen när produktionen minskar. Då kommer också Oljefonden och oljepengar att växa långsammare, påpekar regeringen.
“Det är osäkert exakt när intäktsutvecklingen vänder. Det har länge varit känt att åldrandet i befolkningen kommer att leda till ökade utgifter i åren som kommer, en bild som bekräftas i denna melding”, skriver regeringen.
“Det långsiktiga bilden pekar därför fortfarande mot att utgifterna för välfärdsstaten kommer att öka mer än de samlade intäkterna”, tillägger man.
Användningen av oljepengar är en viktig bidragsgivare till de årliga budgetarna i Norge. Regeringen betonar att utvecklingen av fondets värde är osäker. Det kan hända att fondet plötsligt och varaktigt faller.
“En väsentligt annorlunda utveckling i fondets värde kan få stor inverkan på täckningsbehovet. Speciellt ett varaktigt fall i fondets värde skulle innebära utmanande budgetnedskärningar eller skattehöjningar”, skriver regeringen.
Väntar topp i oljepengar användning år 2040
I Perspektivmeldingen framgår det att regeringen förväntar sig att oljepengar användningen kommer att nå toppen runt 2040. Då förväntas den ligga på 14 procent av fastlands-BNP.
Regeringen uppskattar att Oljefonden kommer att fortsätta att växa till över 53.000 miljarder kronor år 2060, från cirka 18.000 miljarder kronor idag.
Meldingen skulle egentligen ha presenterats i juni, men den blev uppskjuten på grund av en strejk som också omfattade anställda i Finansdepartementet.
Behöver 180.000 i omsorgsyrken
Regeringen påpekar att sysselsättningen i Norge kommer att påverkas av utvecklingen inom hälso- och omsorgssektorn, och uppskattar att landet kommer att sakna arbetskraft år 2060.
“Prognoserna i referensförloppet antyder ett behov av ökad sysselsättning inom hälso- och omsorgssektorn på drygt 180.000 personer fram till 2060, förutsatt dagens arbetsinsats per användare”, skriver regeringen i meldingen.
“Förutsatt något ökad sysselsättning inom annan offentlig förvaltning, och en betydande nedtrappning av sysselsättningen inom petroleumsinriktade näringar, kommer det enligt prognoserna fortfarande att saknas arbetskraft år 2060”, skriver regeringen.
Eftersom efterfrågan på hälso- och omsorgstjänster ökar på grund av fler äldre med vårdbehov, påpekar regeringen. Livslängden förväntas också öka på grund av bättre folkhälsa.
“I prognoserna antas att livslängden kommer att öka med sju år fram till 2060, och att tre av dessa år är friska levnadsår”, skriver regeringen.
Den sjätte meldingen
Detta är den sjätte perspektivmeldingen som presenteras.
Den första kom under Bondevik II-regeringen 2004, den andra och tredje under Stoltenberg II-regeringen från 2005 till 2013 och de två följande under Solberg-regeringen från 2013 till 2021.
Det finns bred politisk enighet om många av målen i dessa meldinger, som att välfärdssamhället ska bestå och att det ska finnas arbete för alla och rättvis fördelning. Men det finns stor politisk oenighet om åtgärderna.
Oenigheten gäller bland annat hur mycket och hur länge norrmännen måste arbeta. Till exempel vill vissa partier minska arbetstiden till 7,5 timmar per dag och istället införa sex-timmarsdagen, medan andra anser att detta kommer att knäcka välfärdsstaten.
Det fanns 4,8 vuxna i arbetsför ålder per pensionär år 2004, men bara 4,0 arbetsföra per pensionär år 2021. År 2060 förväntas det finnas cirka 2 arbetsföra per pensionär, enligt en anteckning från Stortingets utredningssektion.
Föregående perspektivmelding presenterades av Solberg-regeringen år 2021.
Fram till 2060 förväntade sig Solberg-regeringen en ojämn finansieringsbehov på statsbudgeten på cirka 5 miljarder kronor mer för varje år som går. Det innebär att staten år 2060 skulle sakna 150 miljarder kronor för att täcka utgifterna.
“Med de antaganden som ingår i basförloppet i denna melding, måste statens utgifter minska eller skatterna öka med motsvarande 5,6 procent av fastlands-BNP fram till 2060”, skrev Solberg-regeringen.
“Det motsvarar en årlig åtstramning på nästan fem miljarder per år, vilket måste innebära antingen minskade utgifter eller ökade intäkter”, skrev Solberg-regeringen.
Detta motsvarade en ökning av genomsnittlig skattesats på hushållens inkomster från 24,6 procent år 2021 till 25,7 procent år 2030 och vidare till 32,5 procent år 2060, enligt Solberg-regeringen.
En förutsättning för dessa beräkningar var också att friska äldre kan arbeta längre.
Detta är en fullständig analys och prognos för Norges statliga finanser och hur det kan påverka medborgarnas liv och ekonomi. Det visar på utmaningar med ökande utgifter jämfört med intäkter, behovet av att öka arbetsdeltagandet och hantera den växande äldre befolkningen. Det betonar också vikten av att anpassa sig till förändringar i olje- och gasbranschen samt ökad efterfrågan inom hälso- och omsorgssektorn. Sammanfattningsvis pekar det på behovet av att fatta svåra beslut för att säkerställa en hållbar ekonomi och välfärd för framtida generationer.
