Den globala återupplivningen av kärnkraft är en stor trend, enligt ledaren för en branschorganisation i Kanada. Han tror att länder som Norge kan dra nytta av Kanadas erfarenheter.
Kärnkraft står för cirka tio procent av den globala elproduktionen men har haft en tuff period. Efter Fukushima-olyckan 2011 stängde Japan sina reaktorer och Tyskland valde att avveckla sin kärnkraft. Men nu har kärnkraften fått en renässans, enligt John Gorman, ledaren för Canadian Nuclear Association.
Han hänvisar till klimatkonferensen COP28 i Dubai där 25 länder åtog sig att tredubbla sin kärnkraft till 2050. Bland dessa länder fanns USA, Kanada, Sverige, Storbritannien, Ghana, Polen och Japan.
Gorman menar att kärnkraften är ett utsläppsfritt alternativ som kan balansera förnybar energi under perioder med lite vind och sol. Kanada har 60 års erfarenhet av kärnkraft och planerar att bygga nya reaktorer, bland annat små modulära reaktorer.
Han betonar vikten av att inte bygga enstaka projekt utan att satsa på massutbyggnad för att få ner kostnaderna och göra kärnkraften mer kostnadseffektiv. Industri och investerare behöver signaler om att fler anläggningar ska byggas.
En svensk utredning visar att kostnaden för ny kärnkraft i Sverige är 114 öre per kilowattimme, men statligt stöd kan sänka detta till 80 öre per kilowattimme. NVE förutspår att elpriserna kommer att ligga runt 80 öre per kilowattimme fram till 2030 i Norge.
Sammanfattningsvis, kärnkraften genomgår en global återupplivning och flera länder satsar på att bygga nya reaktorer. Det finns potential för kärnkraft att vara en viktig del av energimixen i framtiden, särskilt som ett komplement till förnybar energi under perioder med låg produktion. Det är viktigt för investerare att vara medvetna om denna trend och dess potentiella påverkan på energimarknaden och prissättningen på el.
