Vattenfall pausar utvecklingen av Kriegers flak – vad det innebär för vindkraftsprojektet
Kriegers flak var det första stora havsvindprojektet som fick godkänt, vilket skedde redan under regeringen Andersson 2022. Därefter har dock förutsättningarna ändrats. Det tidigare löftet om att staten skulle ta kostnaden för anslutningen till stamnätet upphävdes av regeringen Kristersson.
Vilka effekter det skulle få på utbyggnaden av vindkraft till havs har sedan varit omdiskuterat. Men på måndagen kom statliga energijätten Vattenfall med ett skarpt besked.
Vattenfall har beslutat att pausa utvecklingen av vindkraftsprojektet eftersom investeringsförutsättningar saknas, skriver bolaget i ett pressmeddelande. – Det är helt enkelt så att som förutsättningar ser ut nu så är det inte lönsamt att bygga svenska Kriegers flak och då har vi valt att pausa, säger Vattenfalls chef för vindkraft, Helene Biström.
Det är framför allt anslutningen till stamnätet det handlar om. Hon pekar på marknader som Tyskland, England och Nederländerna och säger att alla har anslutningspunkterna till stamnätet vid parkerna till havs. Det vill Vattenfall också ha för att våga fortsätta med projektet.
– Vi har hoppats kunna hitta någon lösning på något sätt, det finns ju många saker som avgör lönsamheten i projektet och vi har gjort vårt yttersta. Men hade vi fortsatt nu skulle det ha börjat rulla stora pengar och det är inte lönsamt, och vi har ett ansvar att göra lönsamma projekt, säger Helene Biström.
Om förutsättningarna ändras kan Vattenfall tänka sig att återuppta projektet, men det måste ske relativt snart för att det ska vara möjligt. Det statliga bolaget har flera tillstånd på plats för projektet men de gäller inte för evigt. De första börjar gå ut i början av 2030.
– Vi behöver fatta ett investeringsbeslut kanske fyra år tidigare, och då måste vi veta att vi har rätt förutsättningar att bygga.
Så regeringen har ungefär ett och ett halvt år på sig att ändra på detta?
– Förutsättningarna måste se bättre ut ganska snart för att vi ska fortsätta, säger Helene Biström.
Parken var tänkt att tas i drift 2028 och skulle ligga ett par mil söder om Trelleborg. Den beräknades kunna producera 2,7 TWh fossilfri el om året.
Stora förhoppningar knyts till den havsbaserade vindkraftens roll i klimatomställningen. Fördelarna jämfört med landbaserad vindkraft är flera. Det blåser mer och hårdare till havs, och kraftverken kan byggas högre utan samma störningar för människor.
Ett stort antal projekt planeras utanför kusterna runt södra Sverige, där behovet av mer elproduktion är särskilt stort. Om de i slutänden blir verklighet är osäkert.
Regeringens fokus i energipolitiken ligger på mer och ny kärnkraft, men den beräknas inte komma till stånd förrän tidigast i mitten på 2030-talet. Fram till dess är det vindkraft som i första hand kan öka den svenska elproduktionen, vilket krävs för de många gröna industriprojekt som nu ligger i startgroparna, exempelvis fossilfria stålverk och batterifabriker.
Många, däribland Vattenfall själva, har påpekat att om det inte kommer till mer vindkraft så äventyras industriprojekten och då finns inte den efterfrågan på el som skulle motivera en kraftig utbyggnad av kärnkraften.
Vattenfalls vd Anna Borg har redan tidigare uttryckt missnöje med regeringens vindkraftspolitik. – När vi byggde den danska delen av Kriegers Flak stod danska staten för anslutningen till fastlandet. Motsvarande gäller i de andra länder vi investerat i. Men så är det inte i Sverige, vi sticker ut, och det är inte bra, sade hon i en DN-intervju tidigare i år.
Att staten inte skulle stå för kablarna slogs fast redan i Tidöavtalet: ”Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs.” DN söker regeringen för en kommentar.
