Regeringen lovar media och det civila samhället tillgång till den kommande ägarregistret. Men personssökningar tillåts inte.
Stortingsrepresentant och vice ordförande i finansutskottet Kari Elisabeth Kaski (SV) har länge efterfrågat ett funktionellt ägarregister. Här från Stortinget i januari. Foto: Ole Berg-Rusten / NTB
Publicerad: För mindre än 20 minuter sedan
Kortversionen
Regeringen föreslår att förbjuda personssökningar i det nya ägarregistret och att endast offentliga myndigheter kan hämta utdrag för att få en översikt. Det här frustrerar stortingsrepresentant Kari Elisabeth Kaski, som anser att regeringen inte följer Stortingets intention.
Ägarregistret är avsett att bekämpa korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism. Det beslutades att inrättas redan 2015 och har stött på flera förseningar längs vägen.
Över nio år har gått sedan Stortinget beslutade att inrätta ägarregistret. Nu är det senaste ändringsförslaget till lagens föreskrift ute på remiss. I den har regeringen infört vissa begränsningar:
– Media och det civila samhället får inte söka på personer.
– Ingen annan än offentliga myndigheter får hämta utdrag från registret för att kors-söka – det vill säga att hitta vad en given person äger utöver det företag man först sökte på.
Det är mycket frustrerande att det ska vara så motigt, säger stortingsrepresentant Kari Elisabeth Kaski (SV).
Hon var föredragande när Stortinget behandlade lagförslaget senast i juni. Vi har en samlad riksdag, i tre olika beslut, som säger hur det ska vara. Ändå har regeringen inte lyckats med det, anser Kaski.
Kjapt forklart:
Det är i föreskriften regeringen kan bestämma vilka som får tillgång till registret, som beslutades att inrättas första gången redan 2015.
Ägarregistret är avsett att bekämpa korruption, penningtvätt och finansiering av terrorism – och det faktum att ryska oligarker äger norska företag.
Det kallas något krångligt “register för verkliga rättighetshavare”. Verkliga rättighetshavare definieras som de fysiska personer som i slutändan äger eller kontrollerar företag.
Dessa personer kan media och det civila samhället tyvärr ändå inte söka på, enligt regeringens förslag.
Utsettelsen av ägarregistret
Registret har länge efterfrågats. SVs Kari Elisabeth Kaski bad i april 2022 om svar från finansminister Trygve Slagsvold Vedum om var registret tagit vägen. Hon imponerades inte av tidsåtgången.
En grundläggande lösning för registret var tekniskt sett klar för utrullning runt nyår. En ny hinder uppstod dock när EU-domstolen i november 2022 gav medhåll till att insynsrätten i ägande kränkte privatlivet.
EU-domstolen konstaterade att en bestämmelse i det femte penningtvättsdirektivet var ogiltig. Bestämmelsen krävde att uppgifter om verkliga rättighetshavare skulle göras tillgängliga för allmänheten utan någon prövning av legitimt intresse.
Detta stod i strid med grundläggande rättigheter i EU-fördraget, konstaterade domstolen. Beslutet kom efter en klagomål från en företagsägare i Luxemburg, skrev tidningen Journalisten tidigare.
Finansdepartementet beslutade att avvakta öppnandet efter domen och har sedan dess arbetat med en lösning som kunde säkerställa både öppenhet och överensstämmelse med EU-fördraget.
Nu är det senaste ändringsförslaget till föreskriften för lagen ute på remiss. Registret ska etableras den 1 oktober 2024, med en infasningsperiod för registreringsplikten fram till den 31 juli 2025. Registret för verkliga rättighetshavare måste inte förväxlas med det beslutade aktieägarregistret, som ska ge en löpande uppdaterad översikt över vilka som äger vilka aktier i Norge.
Som Finansdepartementet skriver i höringsnotatet, har de funnit att det blir tekniskt möjligt att sortera informationen i det kommande registret och därmed få en översikt över alla företag en person äger.
Den möjligheten bör begränsas till offentliga myndigheter för närvarande, anser departementet. De hänvisar till att registren i EU-länderna ska slås samman och EU-domstolens bedömningar i den så kallade Sovim-avgörandet, som kallades en gåva till sanktionerade oligarker av Financial Times.
Godtog innstramming
Det är en stor brist ur ett säkerhetsperspektiv. Det här registret ska bekämpa ekonomisk brottslighet som korruption, men registret har ännu inte kommit upp och stå, säger en otålig Kaski.
Implementeringen av registret sköts upp på grund av EU-domstolens dom. Den norska lagen, som ursprungligen sa att “alla” skulle ha tillgång till registret, var tvungen att begränsas. Det gick Stortinget med på, men med ett antal förbehåll.
Kaski reagerar på att finansminister Trygve Slagsvold Vedum både i debatten och i replikväxlingen med henne, försäkrade att media och civilsamhällsorganisationer fortsatt skulle ha tillgång.
Vi sa att vi kan gå med på viss begränsning, men intentionen måste vara tydlig, och det är att alla ska ha tillgång till registret på sikt. Det är bara så du ser till att registret fungerar enligt intentionen.
Det här är inte något som en minoritet har drivit igenom. Regeringspartierna har varit med på det, säger hon.
– Rädda för rättstvister
Registret, utformat av Brønnøysundregistrene, ger möjlighet att söka upp företag med organisationsnummer för att se vem som äger dem – alltså verkliga rättighetshavare. Men det blir inte möjligt att söka vidare på denna fysiska person för att se vad hen äger.
Det mest allvarliga är, enligt min mening, att man inte lägger in möjligheten att kors-söka. Man kan gå in på ett företag och se vem som äger ett visst företag, men inte gå vidare och se vad den ena ägaren har för annan kontroll och ägarintressen, säger Kaski.
Det är tydligt en viktig funktion. Om man ska bekämpa korruption handlar det ju om att veta totaliteten av vad en person äger.
Dessutom får tyvärr media och civilsamhället inte söka på personer för att se vad de äger.
– Motiveringen tror jag är att de är rädda för rättstvister. Stridens kärna är att de är rädda för att det är för ingripande när det gäller integritet.
– Det har finansutskottet diskuterat i våra kommentarer, och vi har tagit in dessa riktlinjer med utgångspunkt i hur Stortinget tolkar lagstiftningen.
Departementet: “Allvarligt ingrepp”
I juni i år skrev regeringen i ett pressmeddelande: att bland andra media och civilsamhället skulle ha “lagstadgad tillgång” till uppgifterna i registret. Budskapet var detsamma när ändringarna i föreskriften lades ut på remiss förra veckan.
“Ändringarna speglar att tillgången till registret ska ges utvalda offentliga myndigheter, rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen samt media, civilsamhällsorganisationer och högre utbildningsinstitutioner.”
Men en av paragraferna som ändras i föreskriften lyder så här:
“Tillgång för andra än offentliga myndigheter kan inte innebära utdrag från registret eller sökbarhet på fysisk person.”
Finansdepartementet har fått flera frågor om de nya skärpningarna i föreskriften. Statssekreterare Geir Indrefjord (Sp) upprepar i ett e-postmeddelande att EU-domen från 2022 karakteriserade allmänhetens tillgång till uppgifter om verkliga rättighetshavare som en “allvarlig inkräktan”.
EU-domstolen motiverade detta med att personliga uppgifter och uppgifter om individens ekonomiska situation skulle avslöjas, vilket är uppgifter med stor missbrukspotential när informationen är fritt tillgänglig på internet, skriver Indrefjord.
Kaski har ställt frågor till finansministern om varför regeringen har valt att begränsa denna tillgång. I sitt svar i fredags upprepar Vedum att det finns en “rättslig risk” med att omedelbart öppna registret för alla, och hänvisar till EU-domen.
I ljuset av detta har inte departementet bedömt att man har möjlighet att ge möjlighet att söka på person för andra än för offentliga myndigheter utan att detta bedöms närmare mot rättsliga gränser som följer av grundlagen och de mänskliga rättigheterna, skriver statssekreterare Indrefjord till E24.
