Väntetiderna för höft- och knäoperationer ökar – hur påverkar det din ekonomi?
Karina Larsson har bara sovit i fyra timmar men blicken piggnar till när hon berättar att hon alltid älskat måndagar. Kollegor möts. Barn strömmar in. Känslan av att göra något viktigt.
Hon är 62 år och sjukskriven från sin tjänst på en förskola i hemkommunen Upplands Väsby utanför Stockholm.
– Jag vill fortsätta arbeta med människor. Att vara närvarande, se behov och hjälpa andra.
Nu är det hon som behöver hjälp. Men hjälpen dröjer.
Under pandemin behövde vård som inte var akut skjutas upp. Hit hör vanliga operationer av knä- och höftproteser. Det skapade en vårdskuld som regionerna försökt beta av genom inköp av privat vård och extrapass i operationssalar på helgarna.
Trots att det opereras fler knän och höfter i dag än före pandemin är väntan på vård fortfarande längre. Och det drabbar vissa patienter hårdare än andra.
I Stockholm går det i dag att få tid till en offentligt finansierad höft- eller knäoperation på bara en till sex veckor. Men det gäller endast så kallade ”enkla” patienter som inte bedöms behöva tillgång till vårdplats eller iva-vård om något skulle gå snett.
Enkla patienter kan opereras utanför sjukhusen på privata kliniker som har avtal med regionerna. De kliniker som gör flest operationer tar emot de friskaste patienterna och har kortast köer.
Karina Larsson, med högt blodtryck och astma, hör inte till den här patientgruppen. Hon behöver opereras på ett sjukhus. Sjukhusen tar emot flest patienter med större vårdbehov – och har längst köer. Det visar siffror från Svenska ledprotesregistret och Svenskt perioperativt register, Spor.
Situationen är likadan i hela landet, berättar Bengt Cederlund, överläkare i Region Dalarna och registeransvarig på Spor.
– De satsningar som gjorts för att kapa köer är inte tillräckliga för att kapa väntetiderna för de sjukare patienterna, säger han.
Storasyster Annelie Johannesson, 66 år, serverar kaffe och berättar hur hon oroar sig för sin lillasyster.
Karina Larsson är van vid att klara sig själv. Separerad sedan snart 20 år. Mamma, mormor och farmor. Social och engagerad. Nu instängd i en lägenhet och beroende av Försäkringskassan som börjat ifrågasätta hennes långa sjukskrivning.
Nätterna är sömnlösa på grund av smärta men också av oro för ekonomin och en vårdkö hon själv inte kan göra något åt.
– Och du som inte ens gick med på att bli sjukskriven i början. Vårdköerna slår mot oskyldiga patienter som bara väntar på att få komma ut i arbetslivet, säger Annelie Johannesson.
Båda systrarna har artros som är den vanligaste bakomliggande orsaken till höft- och knäoperationer. Annelie Johannesson är pensionär och bor halva året i Spanien. Det var på golfbanan och under promenaderna med maken som hon började känna något i ljumsken. Smärtan blev värre. Senhösten 2022 kunde hon nästan inte gå.
– Jag vet vilken äcklig värk det är. Den är ”top of mind”. Man blir helt slut, berättar hon.
Till skillnad från systern har Annelie Johannesson ingen underliggande sjukdom. Från Spanien ringde hon till Sophiahemmet och frågade hur snabbt det gick att få en höftoperation om hon bekostade den själv.
– Jag är en otroligt otålig människa. Min man brukar säga ”nu är nästan för sent”. Jag visste att du hade väntat så länge och tänkte, nej, jag klarar inte det.
Han berättar om människor som kunde gå när beslut fattades om operation. Som kommer till sjukhuset några år senare i rullstol och med konstanta smärtor.
– Ibland har leden hunnit förstöras så mycket att det blir en avsevärt mycket mer komplicerad operation. Slutresultatet blir inte alls lika bra som om operationen hade gjorts tidigare, säger han.
Ola Rolfson ansvarar för Svenska ledprotesregistret. Där framgår det tydligt att friskare patienter har ett större utbud av vård än sjukare patienter med större vårdbehov. Trots att grundprincipen i svensk sjukvård är att vården ska vara jämlik och att den med störst behov ska få vård först.
Hur har det blivit så?
– För att kapa köer har regionerna köpt upp så mycket vård att resurser flyttas från den offentliga vården till den privata. Kompetens och personal har dragits från de offentliga sjukhusen som fått det svårt att hålla uppe produktionen, säger han.
Problembilden delas av den privata vården. Erik Rönnblad, vd för Capio artro clinic som opererar ortopediskt på Sophiahemmet, berättar att han deltar i diskussioner kring hur privata och offentliga vårdgivare kan samarbeta bättre för att patienter i behov av storsjukhusens resurser ska få vård snabbare.
Svensk ortopedisk förening vill bland annat att privatanställd vårdpersonal ska kunna dela sin tid mellan offentliga sjukhus och privata kliniker. Men inget konkret har ännu hänt, berättar Ola Rolfson.
I regeringens höstbudget avsattes en prestationsbaserad miljard till regionerna för att kapa köer. Men det riskerar att förvärra orättvisan, säger Ola Rolfson som efterfrågar mer långsiktiga lösningar.
Han är däremot positiv till en nationell vårdförmedling som regeringen håller på att utreda.
– Det skulle tydliggöra hur många i landet som faktiskt väntar på vård och hur förfärligt det är.
Karina Larsson försöker behålla hoppet. I en guldfärgad skrivbok antecknar hon minst en sak per dag som gjort henne glad eller tacksam. Hon mediterar två gånger om dagen och försöker acceptera sin situation som orörlig och instängd när hon egentligen vill jobba och gå på Skansen med barnbarnen.
Hennes syster Annelie Johannesson har erbjudit henne pengar till en operation. Men det går inte eftersom hon måste opereras på ett sjukhus. Och efter ett helt yrkesliv i först vården och sedan skolan borde man ha gjort sig förtjänt av den hjälpen från samhället, säger Karina Larsson.
– Jag har en stark familj bakom mig även om jag inte alltid vill ta emot deras hjälp. Jag tänker ofta på andra i min situation som kanske inte har det stödet.
Fakta. Vårdgarantin
När det finns ett medicinskt beslut om behov av operation ska det gå max 90 dagar till operationstillfället, enligt vårdgarantin. Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet. Om tiden överträds har patienter rätt att söka vård i andra regioner eller hos andra vårdgivare.
