Arbetstidsförkortning: En ekonomisk analys av förslaget om 35-timmarsvecka
Arbetstidsförkortning har åter blivit en aktuell fråga. En gradvis lagstiftad övergång till 35-timmarsvecka har föreslagits av en socialdemokratisk arbetsgrupp. LO har beslutat verka för arbetstidsförkortning genom avtal i första hand, men utesluter inte lagstiftning.
Kraven nu på förkortad arbetstid motiveras främst av en önskan om bättre balans mellan arbets- och familjeliv som ska ge högre välbefinnande, mindre stress och färre sjukskrivningar.
Enligt metodmässigt bättre studier har minskning av mycket lång arbetstid positiva hälsoeffekter, medan resultaten är blandade för förkortningar från nivåer som dagens svenska. Däremot verkar upplevt välbefinnande öka även i det senare fallet.
Ekonomers standardanalys av en allmän arbetstidsförkortnings makroeffekter är följande: Om månadslönerna förblir oförändrade, stiger lönerna per timme. Då sjunker företagens avkastning på kapital i förhållande till omvärlden. Incitamenten att investera i Sverige minskar. Kapitalstocken blir lägre än vad den annars skulle vara. Det reducerar arbetskraftsefterfrågan och timlönerna pressas på sikt tillbaka till samma nivå som utan arbetstidsförkortningen så att kapitalavkastningen återställs. I processen minskar kapitalstocken proportionellt lika mycket som arbetstiden.
Svenskt Näringsliv har beräknat att en övergång från 40 till 35 timmars heltidsvecka ger ett långsiktigt bnp-bortfall på 6 procent om positiva produktivitetseffekter uppstår och på 8 procent i frånvaro av sådana. Kalkylerna beaktar att arbetstiden i genomsnitt minskar med betydligt mindre än 5 timmar eftersom många i dag har en kortare veckoarbetstid än 40 timmar (deltid eller mindre heltid) och att övertidsarbete kan antas öka.
Arbetstiden för olika grupper bör även fortsättningsvis regleras i avtal så att hänsyn tas till förhållandena på enskilda avtalsområden. Då tvingas löntagarsidan väga värdet av arbetstidsförkortning mot kostnaden i form av uteblivna löneinkomster på ett annat sätt än om arbetstiden kortas genom lagstiftning.
Sammanfattningsvis, en övergång till en generell 35-timmarsvecka kan vara ekonomiskt möjlig men mycket kostsam. Det är viktigt att noggrant analysera konsekvenserna av en arbetstidsförkortning för att undvika negativa effekter på ekonomin och sysselsättningen.
