En revolution i krigsföringen: Den självstyrande krigsmaskinen är här
Militärt våld har utövats sedan urminnes tider, varje krig har sitt öde med samhällen som förgås och raseras. Krig är mänsklighetens yttersta av brutalitet och förorsakar gränslöst mänskligt lidande. I dag har emellertid de grundläggande teserna för väpnad konflikt skakats om och ansatser som tidigare var rådande har radikalt förändrats.
En militär revolution i krigföringen är nu här. Dåtidens fiktion om ett självstyrande och självagerande krig som utförs av robotar är realitet. Det som förr bara fanns i fantasin är nu verklighet i Gaza och i Ukraina.
Det är en omvälvande förändring med ny teknik som träder in i sättet man strider i dag. Det liknar den militära revolutionen – när vi gick från blanka stickvapen till krut, från fasta befästningar till rörliga stridsfordon – för att som i dag vara en revolution av AI, digitalisering och moderniserad robot- och sensorteknik.
I striderna som förs i Gaza och Ukraina förlitar sig militären på ny teknik med bland annat obemannade farkoster – drönare med olika funktioner – som används på stridsfältet och till sjöss och manövreras från långa avstånd. I nuläget styrs och hanteras drönare av operatörer och i snar framtid kan dessa drönare uppträda i stora formationer, likt svärmar. Dessutom finns redan tekniken i dag att utesluta operatörerna och låta drönarna uppträda självständigt på stridsfältet.
Det är inte bara de moderna vapensystemen som driver på det autonoma kriget utan även hur man leder sitt militära stabsarbete för att styra sina förband i strid. Den nya militära krigföringen leds och styrs numera automatiserat av de moderna processerna av digitalisering, med AI och med Chat GPT som en virtuell stabsassistent. Lednings- och beslutsstödsfunktionen i staber agerar i ett allt mer rasande tempo, med stöd av den nya tekniken.
Den moderna krigföringen görs nu genom att man kan upptäcka allt fler fientliga mål genom utvecklade metoder och olika sensorer som skapat möjligheter att massövervaka sin fiende.
Identifiering av antalet fientliga objekt att förgöra görs i dag via en maskinell och automatiserad process. Som sedan via automatgenererade beslut sätter in olika militära vapensystem och förgör de identifierade målen – ett tillvägagångssätt som är snabbare och effektivare än någonsin. Denna automatiserade killing chain, som det kallas, är en kedja av aktiviteter för att utföra det dödliga våldet.
Takten genom kedjans olika moment har avsevärts ökats med teknikens framfart, i både det militära stabsarbetet samt stridsförloppen. Och som en risk: kriget kan bli än mer brutal.
Den israelska militärens nya digitaliserade ledningssystem Gospel och Lavender har beskrivits som en mass assassination factory (+972 Magazine 30/11 -23), ett militärt system för industriellt massdödande. Ledningssystemet har en allt mer utvecklad och effektiv förmåga att upptäcka mångt fler fientliga mål än tidigare och betydligt snabbare komma till vapenverkan; att förgöra fienden.
Och detta sker till stor del utan mänsklig interaktion. Dessa militära AI-system för en automatiserad krigsmaskin har drivit upp det israeliska krigstempot och näst intill kopplat ur den mänskliga delaktigheten i besluten om att sätta in militärt våld.
Denna moderna tekniska utveckling till självstyrande krig, med ett allt mer högre tempo i stridsförloppen, ger även förutsättningar att moraliskt distansera sig och skapar en etisk blindhet hos militären.
Krigets vara eller inte vara, är en omtvistad fråga. Krig är obarmhärtigt och grymt, likväl är det i vissa fall etisk försvarbart. Ett krig som är avhumaniserat och autonomt i ett högt tempo med ett automatiserat dödligt militärt våld och i det yttersta, utan människors inverkan i krigföringen, är en relevant och viktig fråga att tydliggöra, diskutera och hantera.
Det får inte bli en fråga som försvinner i ivern att mota sin fiende, att strida mot det onda och att öka försvarsanslag för att köpa nya vapen. Frågan om sanktionerat militärt våld måste vara närvarande här och nu i demokratiska samhällen.
För när de digitala systemen och den självgående krigsmaskinen tar över krigföringen, distanseras människan från att interagera i besluten om militärt dödligt våld. Etik, förnuft och mänskligt tänkande får en perifer roll med ökad risk för ett brutalare krig.
Hur ska de mänskliga, etiska och demokratiska värdena vara närvarande och bevaras när konflikten tas över av självgående maskiner? Konsekvenserna av den moderna krigföringen är svåra att överblicka och kräver engagemang, alltifrån politiken, akademin, militären till svenska folket måste vara delaktiga. Likt andra professioner som ställs inför svåra etiska dilemman så bör det ske en ständigt professionell etisk diskussion i perspektivet av militärt våld, för att utveckla och anpassa sig till rådande förutsättningar.
Detta måste ske genom mer vetenskaplig forskning och utbildning för att förstå det militära våldets sociala konstruktion i den moderna teknikens framfart. Därutöver och som en samlande kraft i dessa frågor om krig, militärt våld och etik, bör Sverige inrätta ett etiskt råd som spänner över hela fältet av totalförsvaret med militärer, privata, ideella och frivilliga aktörer i samhället – ett etiskt råd för försvarssektorn.
En fordran i en demokrati bör vara att våra politiska företrädare och medborgare har insikt, insyn och uppsikt för den inneboende sociala kraften som finns med det sanktionerade militära våldet. Bevarandet av de demokratiska och mänskliga värdena samt det etiska grundfundamentet i det moderna kriget är ett ansvar hos oss alla såsom politiken, militären och totalförsvaret.
