Fondsbolaget har länge varnat Finansdepartementet om konkurrensnackdelar. Första fonderna har väntat på svar i ett och ett halvt år.
Bildtext: VD Erik Haugland, First-fonderna anser att frågan om utflaggning av norska fonder inte borde vara så ny och överraskande som statssekreteraren i Finansdepartementet ger uttryck för. Foto: Rolf-Arne Ronaes
Publicerad: Mindre än 20 minuter sedan
Fondbranschen har genom utfrågningar, brev och debattartiklar länge varnat Finansdepartementet för att särnorska regler och tolkningar ger norska fonder en konkurrensnackdel.
På söndagen skrev E24 att kapitalförvaltningsbolaget Alfred Berg kommer att flagga ut alla sina norska aktie- och räntefonder till Sverige. Andra bolag överväger samma sak.
Detta har fått Finansdepartementet att bjuda in branschorganisationen Fondförvaltarnas förening (VFF) till en träff denna vecka.
– Som julafton
VD Erik Haugland på First-fonderna välkomnar inbjudan, men säger att utvecklingen har varit länge förutsagd.
– Det låter som om detta kom som julafton på kjerringen, säger Haugland till E24.
I maj förra året belyste First-fonderna och fem andra kapitalförvaltningsbolag frågan för Finansdepartementet i brevform. Det har ännu inte besvarats, enligt First-chefen.
– Öronbedövande tyst
VFF hänvisar till inspelningar om skatteregler för värdepappersfonder ända tillbaka till 2017, som skulle granskas och skickas ut på remiss 2019, men som ännu inte har materialiserats.
VFF har också gett inspelningar om remiss angående andelsklasser tillbaka 2018, där det i remissunderlaget bland annat föreslogs att förbudet mot valutasäkring i varje andelsklass skulle tas bort.
VFF har också kommit med många andra inspelningar, där tonen är att saker läggs på is eller förblir obesvarade, enligt VFF-chefen Bernt Zakariassen.
– Det är öronbedövande tyst, säger han till E24.
Olika tolkningar
Stora delar av fondbranschen har tolkat regelverket på samma sätt som i Sverige och andra EU-länder, att kapitalförvaltningsbolagen har kunnat dela intäkter med fonddistributörerna.
I somras skickades en förtydligande från Finansinspektionen, där detta inte heller tilläts, enligt First-fonderna.
– Om inspektionens tolkning blir verklighet blir det ännu svårare att driva norska fonder, säger Haugland.
Ökade kostnader
Han tillägger att tolkningarna från inspektionen gör det extra svårt för mindre kapitalförvaltningsbolag, både operationellt och ekonomiskt.
– Det finns ekonomiska kostnader för att ha många andelsklasser, både direkt i form av dokumentationskrav och liknande, samt att det kan kräva ökade resurser i bolagens backoffice-funktion, säger Haugland.
I mars förra året bad även VFF om Finansdepartementets bedömning av en liknande fråga; Finansinspektionens regeltolkning och förbud mot att ingå rabattavtal med stora kunder.
Varning
Det skickades också ett separat brev från First-fonderna och fem andra kapitalförvaltningsbolag i maj förra året om samma ämne, utan att det har besvarats.
Frågan belystes också av Alfred Berg i debattartikeln “Nytt förbud ger dyrare fonder och sämre konkurrens” i DN i maj förra året.
Det besvarades sedan och avfärdades i en kronik av Finansinspektionens chef Morten Baltzersen.
Överväger utflaggning
First-fonderna har cirka 10 miljarder kronor under förvaltning och blev i augusti uppköpta av det svenska private equity-företaget Atle/Bure Equity, efter att länge ha varit ägt av Swedbank och de anställda.
First-chefen har inte diskuterat utflaggning av norska fonder till Sverige med sin nya ägare, och hänvisar till att uppköpet ligger till bedömning hos Finansinspektionen.
– Oavsett ägare kommer utflaggning vara en aktuell fråga framöver, säger Haugland.
Efterlyser näringsplan
Tisdag uttryckte Folketrygdfonds chef Kjetil Houg sin oro för konsekvenserna av utvecklingen.
– Vi har trots allt starka fackmiljöer inom kapitalförvaltning som är konkurrenskraftiga internationellt. Vi skulle gärna sett en mer helhetsplan för finans i Norge och hur regleringen kan anpassas till detta, säger Houg till E24.
Oro delas av Haugland på First-fonderna.
– Det är inte positivt med tanke på att vidareutveckla den norska fondförvaltningsindustrin när delar av värdekedjan försvinner ut ur landet, säger First-toppen.
– Önskat och avsett
Även om den senaste tidens utveckling har fått Finansdepartementets uppmärksamhet, fruktar inte branschen en föreskrift om att fonder måste vara registrerade i Norge.
– Då måste man bryta EES-avtalet, och det är politiskt ganska dramatiskt, säger Zakariassen.
Han påpekar att utvecklingen är ett resultat av EUs önskan att bidra till en effektiv kapitalmarknad, och att man ska kunna registrera fonder i andra länder.
– Det är både önskat och avsett från EUs sida, och Norge har implementerat EU-regler genom EES-avtalet, säger han, och fortsätter:
– Att avvika anser jag som mycket osannolikt, och bryter med de åtaganden Norge har gjort, säger han.
VFF-chefen möter Finansdepartementets representanter på torsdag.
– VFF är inbjuden till Finansdepartementet eftersom vi vill höra vad de tycker om olika aspekter av detta ämne. Frågor och åsikter de kan ha anser vi är mest ordentligt att kommentera och besvara när vi möter dem, skriver Finansdepartementet i ett e-post till E24.
Analys:
Fondbranschen har länge varnat för konkurrensnackdelar på grund av särnorska regler och tolkningar. Många bolag överväger att flagga ut sina norska fonder till Sverige, vilket har fått Finansdepartementet att reagera. Om denna utveckling fortsätter kan det leda till ökade kostnader för både stora och små kapitalförvaltningsbolag. Det finns även en oro för konsekvenserna av att delar av värdekedjan försvinner ut ur landet. Samtidigt är det politiskt komplicerat att kräva att fonder måste vara registrerade i Norge på grund av EES-avtalet. Det är viktigt att branschen och myndigheterna samarbetar för att hitta en hållbar lösning som främjar den norska fondförvaltningsindustrin.
